Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Möller, Gustav: I socialiseringsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: I SOCIALISERINGSFRÅGAN.
189
borde börja både med häns,> n till
industrigrenarnas olika mognad och
med hänsyn till deras betydelee för
hela landets ekonomiska liv. Det
vore ju nämligen en avsevärd skillnad,
om man kunde gå till en
socialisering av järn- och
trävaruindustrierna eller om man finge nöja si^ m<;d
t. ex. såpindustrin. I ena fallet
skulle socialiseringen snabbt få en
enorm inverkan på hela
utvecklingen, i det andra skulle den
knappast märkas. Vi kunde få veta var
ett hälftenbruk mellan samhälle och
privatintressenter på somliga
punkter vore att anbefalla, var samhället
utan att kanske övertaga
industrigrenen borde verksamt främja dess
koncentrering och organisering. Vi
kunde lättare få se, vilken roll en
socialisering av storbankerna eller
hela bankväsendet kunde komma att
spela för att nå samhällskontroll
över det ekonomiska livet.
Detta är den ena och efter min
mening bästa om ock till en början
långsammare vägen.
Den andra vägen vore att utan
dylika omfattande förberedelser
praktiskt gripa sig an med
socialiseringen av sådana industrier, som
man vet nått en hög utveckling i
tekniskt och organisatoriskt
avseende, såsom t. ex. socker- och
kvarnindustrierna.
Vilkendera vägen man än slår
in på uppstår dock först och
främst frågan: kunna vi då det
gäller socialiseringsspörsmål samarbeta
med liberalerna? För min del tror
jag att samarbete blir nödvändigt,
men vi kunna icke samarbeta med
alla dem, som nu utgöra liberala
samlingspartiet. Det finns inor^
det liberala partiet antisocialister.
som jag fruktar t. o. m. skulle
kunna sabotera ett allvarligt
socialiseringsförsök för att på så sätt söka
skapa bevis för sina synpunkters
riktighet. Men detta får icke
förleda oss till den slutsatsen att allt
samarbete med liberaler är av ondo
i socialiseringsfrågan. Med hela min
syn på socialiseringsproblemen
skulle jag anse det nästan hopplöst att
söka inleda en socialiseringsperiod,
därest hela den borgerliga världen
stode som en kompakt massa positivt
fientlig mot varje plan på
socialisering. Ty socialiserade industrier
kunna lika litet som andra med
framgång arbeta utan högt
kvalificerade tekniska och administrativa
ledare. Då dessa nästan
undantagslöst äro borgerliga skulle de kunna
i hög grad vanskliggöra en
socialisering, om de satte sig i sinnet att
positivt försöka hindra en
socialise-rad näringsgrens verksamhet.
Visserligen ligger all dylik solidarisk
samhällsfientlighet från ingenjörers
och administratörers sida utom
sannolikhetens gränser, men detta desto
mera, ju mindre kompakt det
borgerligt politiska motståndet blir.
Men om jag sålunda anser det
nyttigt för att icke säga nödvändigt att
i någon mån bygga på samverkan
med liberalerna, så måste jag dock
erkänna, att om det gällde
tillsättandet av en undersökningskommission,
som skulle grundligt pröva
socialiseringsproblemen, jag icke skulle
våga förorda, att denna kommission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
