Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Möller, Gustav: I socialiseringsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
TIDÉN
tillsattes av den nuvarande
regeringen. Trots allt som faktiskt blivit
genomfört under den sittande
regeringens ledning har jag det
allmänna intrycket av den liberala
politiken, att den icke blott är försiktig
— vilket icke vore att klandra
-utan att den är försagd. Och i
för-sagdhetens tecken vinnes inga
segrar.
En socialiseringskommission
måste för att komma till pålitliga
resultat sammansättas efter helt andra
principer än våra kommittéer i
allmänhet och den måste givas en
maktbefogenhet som radikalt bröte ned
alla traditionella skrankor för
kommittéundersökningar. Jag tror icke
att den Edénska regeringen skulle
våga gent emot det enskilda
företagareintresset rikta ett sådant hot,
som en efter rationella metoder
arbetande socialiseringskomm ission
skulle utgöra. Men hellre in^en
socialiseringskommission än en
traditionell kommitté! Våra strävanden
skulle väl kunna skadas men aldrig
gagnas av en svag
undersökningsapparat. En annan sak vore det
naturligtvis om sådana förskjutningar
skulle ske inom ministären att
socialdemokraterna finge ledningen.
Då borde en
socialiseringskommission omedelbart vara självskriven.
Men man bör observera, att då vi
diskutera ett program för
samverkan har en sådan utgångspunkt icke
ingått i förutsättningarna.
Om alltså tanken på en grundlig
undersökning av vårt ekonomiska
liv i socialiseringssyfte icke för
närvarande synes realiserbar, återstår
det andra alternativet, nämligen att
omedelbart föreslå socialisering av
en eller flera industrier, vars
förtrustning är så gott som fullbordad.
Man bör därvid från socialistiskt
håll observera att någon väsentlig
och mera kännbar förbättring av
våra ekonomiska liv icke torde bli
följden av t. ex. socker- och
kvarnindustriernas övergång i samhällets
hand. Den mest betydande vinsten
av denna socialisering vore helt
enkelt att man praktiskt finge visa för
de klentrogna möjligheten av
sam-hällsdrift inom industrin. Vinster
vore också, att den enskilda profiten
uti dessa industrier kunde högst
avsevärt begränsas om icke helt slopas
samt att arbetarnas ställning kunde
tryggas.
Även om man går fram på denna
väg finns ju emellertid åtskilliga
viktiga frågor att utreda:
1) Hur skall ersättningen till
ifrågavarande industriers nuvarande
ägare beräknas?
2) Hur skall staten finansiera
övertagandet ?
3) Hur skall förvaltningen av
industrierna organiseras ?
Vad ersättningsfrågan beträffar
finnas tydligen flera faktorer att
taga hänsyn till. Man kan tänka
sig en ersättning, som hade
företagens aktiers kursvärde till
utgångspunkt. Man kunde också tänka sig
en värdering av företagens faktiska
tillgångar. Emellertid gäller om båda
de nämnda industrierna att de haft
tillfälle att kapitalisera ett högt
tullskydd och det kan åtminstone
ifrågasättas, huruvida samhället vid ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
