Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1919 - Möller, Gustav: I socialiseringsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: I SOCIALISERINGSFRÅGAN.
191
övertagande skulle för långa tider
framåt förbinda sig att betala
räntor på det kapital, som helt enkelt
uppburits som tullskydd och som
alltså faktiskt utgjort en samhällets
egen gåva till företagen.
På finansieringsfrågan skall jag
icke här närmare gå in. Då det
gäller väldiga belopp, som skulle sättas
in i produktionen, låge det
naturligtvis ingenting förkastligt i att
staten lånade upp det väsentliga av
kapitalet. I varje fall torde
finansieringsfrågan icke bli alltför svårlöst.
Men det synes tänkbart att vår
ex-propriationslagstiftning kräver en
påbyggnad för att underlätta även •
strängt begränsade
socialiseringsplaners genomförande.
Då det gäller förvaltningen
kominer självfallet även in den s. k.
ekonomiska demokratins problem och
problemet hur byråkratisering skall
kunna undvikas. Ehuru jag icke
gillar termen "ekonomisk
demokrati’ ’ för den ordning, som låter
arbetarna inom industrierna bli
representerade i förvaltningen, är det
dock detta jag här åsyftar.
Ekonomisk demokrati borde givetvis
betyda ekonomisk likställdhet och
arbetarna uppnå naturligtvis icke
ekonomisk likställdhet därför att de
få sända in representanter i ett
förvaltningsråd. Det senare problemet
kommer man icke förbi, då man går
till socialiseringsåtgärder, som icke
avse att bygga ut vår byråkrati med
nya grenar.
Det förefaller obestridligt att
liberalerna lättare skulle kunna
gå in på en socialisering av så-
dana industrier, som redan äro
f ortrust ade än på en allmän
undersökning av socialiseringens
förutsättningar i vårt land. Det synes
nämligen ligga fullkomligt inom det
nuvarande liberala programmet att
truster icke böra tillåtas existera.
Trusten medför en stor fördel för
samhället uch en stor nackdel.
Fördelen ligger i den bättre
organisationen av \ ederbörandc industrigren
med dess bättre möjligheter till
produktionskrafternas tillvaratagande.
Nackdelen ligger i den orimliga
makten gent emot konsumenterna.
Den berättigade fientligheten mot
trusterna bör emellertid ej få leda
till en lagstiftning som hindrar
trustbildningar. Det vore en
ekonomiskt reaktionär lagstiftning. Det
finns blott en väg, på vilken
fördelen av trustbildningen kan
bibehållas men nackdelen upphävas. Det är
genom socialisering. Följaktligen
borde liberaler och socialdemokrater
kunna mötas här.
Om man ställer frågorna politiskt
konkret skulle alltså vissa
förutsättningar föreligga för
socialiseringsproblemets upptagande på ett
program för fortsatt samverkan under
1920 års riksdag, men blott i en
strängt begränsad form. Däremot
skulle förutsättningar saknas för
upptagande av
socialiseringsproblemen i vidsträckt mening.
En helt annan sak är att det
socialdemokratiska partiet måste uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
