Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1919 - Partiets program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Möllers förslag:
ten och därefter på den väg
och i den ordning, som
utvecklingen själv anvisar, förvandla
till samhällelig egendom alla
väsentliga produktionsmedel och
genomföra samhällets
socialistiska organisation.
Arbetareklassens intressen äro
desamma i alla länder med
kapitalistiskt produktionssätt. Med
utvecklingen av världshandeln
och produktionen för
världsmarknaden bliver arbetarnas
ställning i varje land beroende
av deras ställning i övriga
länder. Arbetareklassens frigörelse
är därför ett verk, vari alla
kulturfolk måste deltaga. Med
erkännande härav förklarar sig
Sverges socialdemokratiska
arbetareparti vara ett med
socialdemokratin i andra länder.
Sandiers förslag:
klargöra deras roll i den
sociala utoecklingen, målet och
vägarna för deras klasskamp,
erövra den politiska makten och
därefter, på den väg och i den
ordning utvecklingen själv
anvisar, lägga produktionsmedlen
under samhällets kontroll och
besittning och genomföra
samhällets socialistiska
organisation.
Arbetareklassens intressen äro
desamma i alla länder med
kapitalistiskt produktionssätt. Med
utvecklingen av världshandeln
och produktionen för
världsmarknaden bliver arbetarnes
ställning i varje land beroende
av deras ställning i övriga
länder. Arbetarklassens frigörelse
är därför ett verk, vari alla
kulturfolk måste deltaga. Med
erkännande härav förklarar sig
Sverges socialdemokratiska
arbetareparti vara ett med
socialdemokratin i andra länder.
Eng b ergs fö rslag:
Hatiska utsugningen.
Socialdemokratin, vars uppgift är att
klargöra målet och vägarna för
denna kamp och samla
massorna till densamma, strävar
därför till att erövra den
politiska makten för att, på den
väg och i den ordning
utvecklingen själv anvisar, införa ett
samhälle utan klasser och
utsugning.
Arbetareklassens intressen äro
desamma i alla länder med
kapitalistiskt produktionssätt. Med
utvecklingen av världshandeln
och produktionen för
världsmarknaden bliver arbetarnas
ställning i varje land beroende
av deras ställning i övriga
länder. Arbetareklassens frigörelse
är därför ett verk, vari alla
kulturfolk måste deltaga. Med
erkännande härav förklarar sig
Sverges socialdemokratiska ar.
betareparti vara ett med
socialdemokratin i andra länder.
Det skulle ha varit av stort intresse
att belysa skiljaktigheterna i dessa
trenne förslag och jämföra dem med
den formuleringen, inför vilken
programkommissionen slutligen stannat.
En detaljgranskning skulle dock föra
alltför långt. Här må blott anmärkas
att Möllers förslag mest närmar sig
1897 års grundsatser och endast
inskjutit ett stycke om kapitalismens
utveckling i avseende å jordbrukets.
Engbergs skiljer sig däremot i hög"
grad genom att utföra en skildring av
själva ■ övergångsprocessen från
feoda-lismen till kapitalismen, varjämte däri
upptagits ett uttryck för
ackumulations-och utarmningsteorierna. Engberg har
heller icke velat ge någon skarpare
relief åt de skiljaktiga
utvecklingstendenserna inom industrin och
jordbruket. Sandler har i stort sett hållit sig
till tankegången i 1897 års grundsat-
ser, men i avseende å jordbruket följt
Möller och dessutom gjort ett försök
att införa dels krisfenomenen och dels
den senaste kapitalistiska utvecklingen
i truster och karteller.
Motiveringen i
socialiseringspunkterna.
Det är icke möjligt att här införa
programkommissionens motivering för
hela dess revision. Därför inskränker
sig Tiden till att publicera, vad som
torde vara av allmännast intresse,
nämligen motivering till de nya punkterna
i fråga om samhällets socialisering,
inbegripet det nya jordprogrammet. Den
bör i varje fall finnas till hands i
annan publikation än de svårtillgängliga
motionshäften, som äro avsedda för
kongressdeltagarna.
210
TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
