Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1919 - Partiets program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARTIETS PROGRAM.
211
XII.
Expropriationsrätt för samhällets behov.
Med punkt XII går partiprogrammet
över till de specifikt socialistiska kraven. I
punkterna XII—XVI uppdrages
grundlinjerna för samhällets socialistiska omdaning.
Tiden synes nu vara mogen för deras
programmatiska utformning.
I den första av dessa punkter
behandlas det rättsliga instrument, som kräves
för socialiseringsprocessens genomförande.
Partiet kräver expropriationsrätt för
samhällets behov.
Denna punkt har ställts fristående, enär
den har tillämpning på de följande. Det
gäller expropriationsrätt inom
produktionens alla områden, expropriationsrätt både
i fråga om företag och förmögenheter,
expropriationsrätt till förmån för stat,
kommun, andra förvaltningsenheter eller för
gruppsammanslutningar (t. ex. kooperativa
organisationer) under samhällets kontroll.
Begränsningen ligger allenast i det s a
m-hälleliga behovet.
Formerna för denna vidgade
expropriationsrätt böra regleras genom allmän lag,
som bestämmer för vilka fall
expropriationsrätt må användas av stat, kommun etc.
Vid en begynnande socialisering kunna
givetvis andra former än tvångsförvärv
genom expropriation komma till användning.
I vilken utsträckning överförande av
företag i samhällets ägo bör ske genom vanliga
affärsuppgörelser måste emellertid bliva en
lämplighetsfråga, som icke i programmet
kan beröras. I sista hand och måhända
i många fall utan utnyttjande av andra
former, måste dock ett rättsligt
tvångsförfarande finnas att tillgå.
I vad mån ersättning kommer att utgå
vid expropriation kan icke generellt
bestämmas. Vid en allmän expropriation
av den besittande klassens förmögenhet
kan det ju mycket väl befinnas befogat
att icke, lika litet som vid en
förmögenhetsskatts uttagande, lämna något
vederlag. Men det kan också tänkas lämpligt
att vid en dylik expropriation förvandla
de besittande till samhällets räntetagare
under en viss tid framåt. Då o n s k i 1 d a
företag eller produktionsgrenar
expropria-tionsvägen indragas till samhället, blir
huvudregeln säkerligen, att áffärsvärdet
er-sättes. Ehuru fall kunna förekomma, då
den privata besittningen vilar på en
rättsligt så lös grund (kronans jorddonationer,
då villkoren ej längre uppfyllas) att
ersättning icke kan anses befogad. Normalt
torde ersättningsförfarandet få ordnas sä,
att icke enskilda grupper bland
kapitalisterna bliva berövade sin förmögenhet,
medan andra fortfarande få profitera av sin.
Där ersättning förekommer, är
socialiseringens lugna fortskridande bäst betjänt
med att de besittande som klass få bära
inlösningsförfarandets bördor. Om något
räntetagande av samhället genom
obegränsade tider kan naturligen icke vara tal,
enär kapitalistklassen skall som klass
avskaffas. Möjlighet för denna klass att
mjukt inpassa sig i det produktiva
samhället kan beredas genom successivt
avtagande räntor eller indragning av
förmögenheten först vid ägarens frånfälle.
XIII.
(Nuvarande punkt VIII.)
I samhällets ägo överföras:
alla för en planmässig folkhushållnings
ge nom för ande erforderliga
naturrikedomar,
industriföretag,
kredit anstalt er,
transportmedel och kommunikationsleder.
Sakkunnig ledning av samhällets företag
under garantier mot byråkratisk skötsel.
Arbetare och konsumenter deltaga i
samhälls för etagens förvaltning.
Samhällelig kontroll över företag, som
kvarstå i enskild ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
