Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1919 - Partiets program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
TIDEN
rättsligt begränsas av annat än vad i
allmän lag om vanhävd kan finnas stadgat.
Denna form för jordbesittning erbjuder
under olika synpunkter avsevärda fördelar.
Kapital som placeras i jordbruk kan
komma produktionen direkt till godo i
inventarier, jordförbättringar av varjehanda
slag o. s. v. Vid köp av jordbruksfastighet
disponerar köparen vanligen ett mindre
kapital, som användes som en första
avbetalning pä jordköpet. Resten av
köpeskillingen blir inteckning i fastigheten. Ofta
måste därutöver lån mot borgen eller på
annat sätt upptagas. Anskaffningen av
kreatur och inventarier sker långsamt.
Grundförbättringar kunna icke komma i
fråga de första åren, då den s. k.
hemmansägaren tryckes av ekonomiska
svårigheter. Produktionen förlamas. Sådan
ser äganderättsmedaljens baksida ut. Sin
största betydelse får den tryggade
besittningsrätten för lantarbetarna, som sakna
kapital för köp av jord, men som i
allmänhet ha förutsättningar att bli dugliga
småbrukare. Den tryggade
besittningsrätten blir för denna kategori av jordens
brukare med de tomma händerna men starka
armarna ett värdefullt institut.
B.
Koncessionssystem, som lägger
kontrollen över jordinköp i samhällets hand, för i
enskild ägo befintliga jordbruksföretag.
Samhället kräver betryggande garantier
mot all monopolbildning av jord, vare sig
det gäller enskilda eller bolag. Jorden
får icke utnyttjas till spekulationsobjekt
eller som medel att bereda sig vinster och
fördelar av andras arbete. Som villkor
för jordinnehav, i vad det rör odlad eller
för livsmedelsproduktion lämplig jord, bör
stadgas skyldighet för innehavaren att
bosätta och låta sig mantalsskriva å den
jordbruksfastighet han önskar förvärva. Envar
som innehar sådan fastighet, som bereder
honom nöjaktig försörjning, bör icke utan
föregående prövning äga rätt att förvärva
och besitta annan jordbruksfastighet. I
vad mån och i vilken utsträckning det kan
befinnas nödigt att stadga hembudsrätt för
staten eller kommunen, då överlåtelse till
person som redan innehar dylik fastighet
ifrågasattes, får göras till föremål för
särskild prövning.
All jordstyckning ställes under offentlig
kontroll. Lika viktigt som det är att ej
jorden hopas på ett fåtal händer, är det
emellertid också att tillse att jorden icke trasas
sönder i en utsträckning och på ett sätt, som
icke är förenligt med vare sig brukarens
eller livsmedelsproduktionens intresse.
Bildande av självständiga jordbruk, i vad det
rörer i enskild ägo befintlig jord och då
fråga är om styckning av sådan, måste
fördenskull ställas under offentlig kontroll.
I lagstiftningen härom böra ingå
bestämmelser om inlösningsförfarande från
samhällets sida.
Torparc och arrendatorer å jord i
enskild ägo skyddas genom
arrendelagstiftning. Ersättning av jordägaren för
nyodlingar och jordförbättringar.
Arrendeavgiften bör alltid fastställas i
penningar. Om i villkoren ingår
dagsverksskyldighet, bör krävas garantier för
•att daglönen svarar mot allmänt gällande
sådan. Jordägarens byggnadsskyldighet
bör i kontraktet noga angivas. Av
arren-datorn utförda jordförbättringar,
nyodlingar och annat, som kan anses höja den
arrenderade jordens värde, såsom t. ex.
åbyggnader, ersattes honom. Vid
förnyelse av arrendekontrakt och då tvist om
arrendebeloppet uppstår mellan arrendatorn
och jordägaren, skall skiljenämnds eller
offentlig myndighets utslag vara avgörande,
liksom ock vid tvister angående
ersättningar till arrendatorn.
Vid jordägarens frånfälle skall staten,
därest arvingarna så önska, inlösa
egendomen, i syfte att trygga deras möjlighet att
bruka fädernejorden.
Vid jordägarens frånfälle och då fråga
blir om arvskifte emellan bröstarvingar
visar det sig ofta, där dessa äro flera, vara
omöjligt för någon av dem att med sin
arvslott kunna övertaga fädernegården. Då
styckning bör undvikas återstår vanligen
ingen annan utväg än att försälja
fädernegården, där föräldrarna lagt ned ett
livslångt arbete, barnen vuxit upp och till vil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
