Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1919 - Partiets program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfredsställt med blott och bart ett
upphävande av detta privilegium. I strävan
mot en samhällsordning, där jorden
upphör att vara en handelsvara, kan det icke
vara likgiltigt hur fideikommissjordarna
disponeras. De få icke bliva
spekulationsobjekt för enskild "företagsamhet" utan
böra övergå i samhällets ägo. Beträffande
dispositionen hänvisas till vad som
utvecklas under en följande punkt.
Statens jorddonationer återgå till
samhället.
Kronan har under gångna tider frånhänt
sig oberäkneliga värden i skogar och jordar i
syfte att tjäna industrin. Sådana till
industrins understöd upplåtna skogar och
jordar eller s. k. donationer äro
exempelvis under bruk skatteköpta hemman och
rekognitionsskogar. Dessutom har kronan
genom skatteköp och pä flera andra sätt
in i senare tid så gott som bortskänkt en
stor del av sina jordar. Beträffande
jord-forläningen till industrin, främst
j)ergs-och järnbrukshanteringen, stadgades i
regel, att då bruksdriften upphörde,
kronans förläningar skulle återfalla till
kronan. Ävenledes stadgades, att åboar,
som bebodde under bruk skatteköpta
hemman, som överlätes till bruksägaren, skulle
sitta odrivna ä sina hemman och jordar.
Emellertid har bruksdriften i flertalet fall
dar donationer förekommit, nedlagts, i
många fall har skendrift uppehållits, men
kronans jordar och skogar ha aldrig
återlämnats. Med stöd av föråldrade, för
länge sedan bortglömda författningar, ofta
också i uppenbar strid mot alla
författningsbestämmelser, ha åborna i tusental
jagats från sina jordar. På vidsträckta
områden, såsom exempelvis vissa delar av
Bergslagen äro åboarna totalt försvunna.
Thronans rättsanspråk i dylika och liknande
fall måste med kraft hävdas. I kronans
och åboarnas intresse bör en allmän
reduktion av dessa förläningar ske.
Styckning av samhällets jordegendomar
endast om naturförhållandena göra
stordrift olämplig.
De större jordegendomar, som samhället
kommer att förfoga över, böra disponeras
så att samhället behåller äganderätten i
sin hand och den ekonomiskt mest
lämpliga driftformen kommer till användning.
Styckning bör följaktligen endast
förekomma, om stordrift är olämplig.
Upplåtelse till enskilda av samhällets
större jordegendomar sker under
betryggande garantier för det allmännas och för
jordbruksarbetarnas intressen.
Såsom förut utvecklats bör i
produktionens intresse styckning i möjligaste mån
undvikas. I den mån kooperativ drift kan
befinnas lämplig bör givetvis sådan
driftform komma till användning. Någon
er-f farenhet därom föreligger emellertid ännu
icke. Olika former för kooperation bör
komma under prövning vid någon eller
några av statens jordegendomar för att
fä utrönt lämpligheten av denna form för
jordbruksdrift. Till dess erfarenhet
härom vunnits böra dessa egendomar
utarrenderas under former, som bättre än hittills
varit fallet tillgodose det allmännas och
arbetarnas intressen.
Statsdrift av lantbruk torde4 för
närvarande icke komma i betraktande. Detta
utesluter givetvis ej, att samhället självt
driver jordbruk, därest förutsättningar
finnas för att det skall ske med ekonomisk
fördel.
Samhällets till småbruk styckade jordar
upplåtas mot tryggad besittningsrätt.
Tryggad besittningsrätt torde vara den
för såväl samhället som den enskilde
lämpligaste formen för jordbesittning. Detta
rättsinstitut, med vars utformande arbete
pågår, är ingalunda att jämföra med nu
gällande arrendeform utan avser att bereda
verklig trygghet för innehavaren.
Besittningsrätten måste avse besittningstagarens
livstid samt bör genom arv eller
annorledes övergå till barn eller andra hans
anhöriga. Icke ens iråkat ekonomiskt
obestånd bör medföra förlust av själva
besittningsrätten, utan bör innehavaren med
bibehållande av denna beredas möjlighet att
åter förvärva ekonomisk trygghet.
Rörelsofrihet i fråga om jordens skötsel bör icke
PARTIETS PROGRAM.
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>