Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1919 - Möller, Gustav: Socialiseringsprogrammet i Tysk-Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: SOCIALISERINGSPROGRAMMET etc. 237
talen tillkämpat sig, så hade
vinsten ur arbetareklassens synpunkt
inskränkt sig till att de
oorganiserade eller svagt organiserade
uppnått samma ställning gent emot
ar-betsgivarne som de starkt
organiserade arbetarna vunnit utan lagens
hjälp. Följaktligen måste lagen ge
arbetarna nya rättigheter, om den
även för de bäst organiserade skulle
betyda ett faktiskt och icke blott
ett rättsligt framsteg.
Om dessa nya rättigheter skulle
bestå i rätt att ingripa i företagets
ekonomiska skötsel, så skulle
emellertid företagets bestånd kunna
äventyras eller i varje fall företagarens
ställning så undergrävas, att han ej
längre kunde svara för den
affärsmässiga driften. Detta skulle
uppenbarligen innebära allvarliga vådor
för produktionen i allmänhet.
Arbetarnas nya rättigheter
bestå enligt denna rådslag i
1) inflytande på
uppsägningar och avsked and en. Detta
inflytande har dock icke utsträckts
till veto, vilket i stället lagts i
förlikningsmyndighetens hand;
2) i inflytande på förvaltningen
av företagets välfärdsinrättningar,
varvid uppenbarligen den största
betydelsen skulle ligga uti rätten att
deltaga i förvaltningen av
arbetarebostäder och pensionsinrättningar;
3) i inflytande på fastställandet av
ackordslöner;
4) i tillgången till balans- samt
vinst- och förlusträkningen;
5) i det månatliga samrådet med
företagaren om förbättringar
avföretagets inrättningar och om de all-
männa principerna för företagets
ledning;
6) i rätten till representation i
förvaltningsrådet eller styrelsen för alla
företag av aktiebolags typ.
Det är naturligtvis icke lätt att
till dess rätta värde uppskatta
betydelsen av en lag som denna. Ur
arbetareklassens synpunkt torde den
förnämsta vinsten ligga däri, att den
ger kollektivavtalen rättslig kraft.
De nya rättigheterna ha förvisso
också sitt värde, hur stort är en annan
fråga. Tillgång till balans- och
vinst- och förlusträkningen kan den
svenska fackföreningsrörelsen fa vad
alla aktiebolag beträffar, ty enligt
svensk lag äro nämnda handlingar
(offentliga och vem som helst kan göra
avskrifter i Patent- och
registreringsverket. Betydelse skulle det
alltså i vårt land få väsentligen för
företag, som ej ägas av aktiebolag.
Att arbetarna bli företrädda i
bolagsstyrelserna är uppenbarligen en
stor fördel. Eljest synes hela
fa-briksrådsinstitutionens största
betydelse ligga uti den
uppfostrande verkan den borde kunna få
för arbetarna. Ur denna synpunkt
framträder bestämmelsen om
månatliga samråd mellan
driftsråden och den ekonomiska ledningen
som kanske den viktigaste i hela
lagen. Ty att arbetarna behöva
bättre insikt rörande produktionens
existensvillkor än de nu i regel ha
kan icke ens ifrågasättas av annat än
samvetslösa demagoger eller
enfaldiga och okunniga Pratmakare.
Socialdemokratin måste i detta
avseende sjunga ut, ty den måhända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
