Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1919 - Möller, Gustav: Socialiseringsprogrammet i Tysk-Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
TIDÉN
nära liggande dag, då
samhällsmakten tillfaller socialdemokratin måste
det vara sörjt för att arbetareklassen
icke själv helt enkelt genom brist på
förstånd ifråga om förutsättningarna
för en sund produktion reser
oöverkomliga hinder i vägen för
socialdemokratins ekonomiska reformer.
Om man sålunda kan se åtskilliga
betydelsefulla fördelar hos en lag
av denna art, skall man dock icke
göra sig blind för att den även kan
medföra nackdelar. Dessa
nackdelar kunna enligt min uppfattning
bli två. Dels kan lagen tänkas
försvaga fackföreningsrörelsen, dels kan den få
ekonomiskt reaktionära verkningar.
Otto Bauer, som torde vara
huvudmannen för lagen, har i ett
föredrag inför fackförbundens
styrelser i Wien bestritt att lagen
kunde få förstörande verkningar på
fackföreningsrörelsen med en
hänvisning till att fackförbunden ha
kvar sina uppgifter som
understödsorganisationer och som
avtalsslutande part. Jag måste erkänna
att denna hänvisning icke helt
lugnar mig. Rådslagen ger arbetarna
en mycket stark ställning gent emot
arbetsgivaren; nog kan det föranleda
mången arbetare att anse sig ej
behöva erlägga dryga avgifter till en
fackorganisation. Hela den skara
av fackföreningsmedlemmar, som
nödda och tvungna stå i
organisationerna kunna lätt få en
förevändning för utträde. Intresset för
fackföreningsrörelsen kan åtminstone
förslappas i avsevärd grad. Detta
vore farligt nog, ty lagen om drifts-
råd kommer icke att leda till
lönestridernas upphörande. Arbetarna
behöva alltså fortfarande en mäktig
fackföreningsrörelse och man måste
betänka sig mer än en gång,
innan man medverkar till åtgärder
som kunna förslappa känslan
härför.
De reaktionära verkningarna i
ekonomiskt avseende kunna
uppkomma därigenom att arbetarnas
intresse för att just det företag, i
vilket de äro sysselsatta, skall kunna
bestå, blir starkare än intresset för
produktionens allmänna utveckling.
Enligt min uppfattning skall nästa
stora ekonomiska framsteg ske på
det sättet att företag, som sakna
livskraft och som icke förmått att’
i tekniskt avseende följa med sin
tid, skola utmönstras. Hela
produktionsprocessen skall genomgå en
rationalisering, som icke tillåter
undermåligt ledda eller dåligt
utrustade företag att fortsätta ett
vegeterande liv. Följaktligen bör man
ej understödja uppkomsten av
förhållanden, som kunna motverka en
sund utveckling av produktionen.
Det är emellertid uppenbart att om
man alltför fast knyter arbetarnes
intressen samman med nu befintliga
enskilda företag, så kunna följderna
bli allt annat än önskvärda, ty kan
arbetsgivaren visa att hans företag
ej tillåter en rimlig lön åt arbetarna,
så kommer detta icke att
föranleda arbetarna att yrka på
företagets nedläggande utan gör det
i stället möjligt för arbetsgivaren
att mobilisera sina arbetare till
förmån för en skyddsrörelse åt hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
