Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1919 - Möller, Gustav: Socialiseringsprogrammet i Tysk-Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: SOCIALISERINGSPROGRAMMET etc. 239
industri. Den risk, som föreligger,
att delar av arbetareklassen bli
protektionistisk såsom en verkan av
rådslagen bör naturligtvis icke
överskattas men den bör observeras.
Socialdemokratin får under inga
omständigheter medverka till åtgärder,
som utgöra ett hot mot en
rationell utveckling av produktionen.
I detta sammanhang må det
kanske tillåtas mig att säga ett par
ord åt en av programkommissionens
mera överlägsna kritici, Skånska
Socialdemokraten. Nämnda tidning
till-lät sig att karaktärisera
programkommissionens underlåtenhet att
upptaga rådsinstitutionen i fråga om
enskilda företag i sitt förslag till
nytt program som ett typiskt
exempel på den »andliga lättja» som
numera utmärker den svenska
socialdemokratin. Jag tänker icke
retur-nera smädeglosan, tvärtom hyser jag
respekt för Skånska
Socialdemokratens intellektuella rörlighet, men
ovanstående korta randanmärkningar
till den österrikiska rådslagen kan
måhända lära vederbörande tidning
•att akta sig: för alltför kategoriska
omdömen. Fråga torde väl vara, om
icke programkommissionens
betänksamhet berodde därpå, att den
grundligare genomtänkt
rådssystemets både möjligheter och
risker än Skånska Socialdemokraten.
Riskerna äro åtminstone
tillräckligt stora för att motivera att man
i Sverge icke utan vidare sväljer,
vad som under en revolutionär
situation i andra länder tvingat sig fram.
I dessa länder har man icke kunnat
ge sig tid att pröva rådssystemets
alla sidor. Det kunna däremot vi.
Då en rad svenska arbetsgivare
uttalat stor benägenhet för
rådssystemet torde det icke ha skett
uteslutande i den allmänna välfärdens
intresse. Ansågo de icke sig själva
ha ett bestämt intresse av råden,
så hade tonerna nog låtit
annorlunda.
LAGEN OM EXPROPRIATION
AV EKONOMISKA FÖRETAG.
Expropriationslagen var från
början lagd så att beslut om
expropriation skulle kunna fattas av
regeringen. Nationalförsamlingen
omarbetade dem på så sätt att för varje
särskild expropriation skall en
särskild lag stiftas av riksdagen.
Initiativ har dock naturligtvis
regeringen. Expropriationslagen utgår
ifrån att de exproprierade
företagarna skola erhålla ersättning för
företagen. Så snart ett
expropria-tionsbeslut har fattats skola
förhandlingar inledas med de
exproprierade i syfte att uppnå
uppgörelse i godo rörande
expropriatio-nens omfattning och ersättningens
storlek. Den exproprierade har
skyldighet att stå till tjänst med alla
behövliga upplysningar, med sina
böcker och affärsanteckningar.
Fordringsägare skola inom tre månader
göra sina anspråk gällande med risk
att de eljest förlora sina rättigheter.
Om överenskommelse ej kan
träffas hänvisas tvistefrågorna till en
skiljedomstol, som bestämmer
i fråga om ersättningen, om
övertagande av skulderna m. m. med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
