Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 6, 1919
- Möller, Gustav: Socialiseringsprogrammet i Tysk-Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
TIDEN
och trävaruindustrin, vidare
till alla fabriker för krigsmaterial
och till vissa kemisk-tekniska
fabriker.
*
I Österrike ha våra partivänner
sålunda redan färdigskapat hela den
rättsliga apparaten för
socialiseringen. De ha dragit upp linjerna för
en socialistisk förvaltning och vi
våga påstå att varken liberaler eller
höger i vårt land däri skola kunna
finna några tendenser att
åstadkomma en folkhushållningsbyråkrati.
Den österrikiska socialdemokratin
har visat sig besitta en nyskapande
kraft, en konstruktiv förmåga, som
intet borgerligt parti visat motstycke
till. Det är ju nämligen just de
borgerliga som icke kunnat tänka
sig andra former för en
genomgripande socialisering än utvidgandet
av den statliga byråkratin, medan
våra partivänner nu praktiskt skapat
ett system, som bör kunna bli lika
smidigt som det privatkapitalistiska
men med denna smidighet förenar
de enorma fördelar som bestå i att
människorna slippa arbeta för att
göra enskilda till millionärer eller
milliardärer och i stället få arbeta
för att skapa ett rikt samhälle
till allas gemensamma gagn.
Socialiseringsprogrammets
imponerande grundtanke är att
samhället självt genom sina organ (de
samhällsekonomiska företagen) skall
behärska de stora r å v a r u t i 11 g å
n-^ garna järn och trä och de stora
kraftkällorna kol och
elektricitet. Däremot avstår man, i klok
återhållsamhet, från att socialisera
de industrier, som tillverka
helfabrikater, de mekaniska verkstäderna
och snickerifabrikerna.
Våra partivänner ha därjämte på
sitt program åtgärder, som skola
påskynda andra mera betydande
industriers mognad för socialisering.
Sålunda torde en lag om
industriförbund komma att utfärdas i
avsikt att tvinga fram de olika
industrigrenarnas sammanslutning under
samhällelig kontroll.
Vad först
förvaltningsproblemet beträffar har man icke
blott sökt utan även lyckats att
undgå den statliga byråkratismen.
Företagen bli samhällets, men man skall
förgäves söka att i dem upptäcka
den fruktade statssocialismen. Hela
organisationen medger dem en
handlingsfrihet ur ekonomisk synpunkt,
lika stor som en enskild affärs eller
trusts. Den gamla drivfjädern till
en förnuftig ekonomisk skötsel, som
låg i aktieägarnas profitintresse, har
ersatts med de nya drivfjädrar, som
ligga i att företagets arbetare skola
ha sin utkomst däri och i
konsumenternas intresse av billiga produkter.
Det blir icke som i en del av våra
svenska affärsdrivande verk såsom
t. ex. statens järnvägar, att en
riksdag sitter och beslutar om löner och
taxor. Både löner och pris komma
att beslutas av företagen själva.
Arbetarnas naturliga önskan att få
höga löner och konsumenternas lika
naturliga strävan efter billiga
priser måste komma att samverka till
en rationell produktion och en
rationell affärsmässig skötsel av
företagen. I samma riktning kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:20 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1919/0248.html
