Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1919 - Den industriella demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN INDUSTRIELLA DEMOKRATIN.
259
syfte. I det danska förslaget
förankras kontrollutskotten i
fackföreningsrörelsen. Hela systemet ordnas
i detalj genom avtal mellan
arbetarnas oeh arbetsgivarnas
huvudorganisationer och i själva kontroll
utskotten insätta fackförbunden hälften av
medlemmarna. Här kan
uppenbarligen ingen rubbning ske i den
danska fackföreningsrörelsens stora makt
och inflytande. Att den danska
arbetarklassen genom sina fackliga
organisationer nått en annan position
än de österrikiska kan man se av §
è> punkt 2 med dess krav på
inflytande både i avseende å antagande och
avskedande av arbetare och förmän.
Detta krav är nämligen långt mera
vittgående än de österrikiska
socialdemokraterna lyckats hävda i
drifts-rådslagen.
Då vi i Sverige skola gå till
försöken att åstadkomma en mera
demokratisk ordning inom näringslivet
synes det riktigaste vara att ifråga om
fackföreningsrörelsen söka. ön modus
vivendi mellan det danska och det
österrikiska systemet. Vi borde
däremot kunna sträcka våra anspråk
längre än bådadera, då det gäller att
fastslå arbetarnas inflytande.
KNULANI).
England har på sätt och vis varit
föregångslandet ifråga om den
industriella demokratin. Det där
tillämpade systemet vilar på de förslag,
som den s. k. Whitley-kommitten på
sin tid framlagt. Vi skola här
nedan lämna en redogörelse för dessa
förslag.
Kommittén hade till uppgift
a) att utarbeta ett förslag till en
stadigvarande förbättring av
förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetare,
b) att föreslå medel, varigenom
detta förhållande i framtiden skulle
systematiskt av båda parterna
granskas för att därigenom uppnå sagda
förbättring.
För lösandet av denna uppgift
ansåg kommittén det nödvändigt, att
dels föreslå medel för
arbetsvillkorens förbättrande och ökandet av
arbetarnas välstånd, dels för vinnande
av samarbete med arbetarna i
frågor rörande befrämjandet av
industrin. Huvudsakliga medel härför
ansåg kommittén vara
1) upprättandet av frivilliga
organisationer representerande både
arbetsgivarna och arbet ärna y samt
2) förbättrande av
förlikningsmetoderna vid stridigheter mellan
arbetsgivarna och arbetarna.
Organisationerna enligt 1) böra
upprättas inom varje industrigren
och utgöra
1) Fabriks- eller
verkstads-kommittéer (Works Oommittccs) för de
olika fabrikerna eller verkstäderna,
2) Distrikt sindustriräd (District
Industrial Councils) för vissa
distrikt eller områden inom de olika
industrigrenarna, samt
3) Xationella Industriråd
(National Industrial Councils) för en hel
industrigren.
Kommittén har endast utarbetat de
allmänna principerna, som borde
ligga till grund för dessa institutioners
bildande, och lämnat åt de
intresserade personerna att i varje fall
avgöra detaljerna för deras
sammansättning. De intresserade parterna
ha nämligen ansetts mera kompetenta
att avgöra denna fråga i anslutning
till de fordringar, som varje skild
industrigren uppställer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
