Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1919 - Den industriella demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN INDUSTRIELLA DEMOKRATIN.
261
om vederbörande industrigren. I
detta avseende indelades industrierna
i 3 grupper:
a) industrier, inom vilka
arbetsgivarna och arbetarna äro så
organiserade, att deras föreningar kunna
anses representera respektive
industrigrenar,
b) industrier, inom vilka dessa
organisationer antingen å
arbetsgivarnas eller å arbetarnas sida, eller
å båda sidor, ehuru betydliga, likväl
icke äro så markerade som i
gruppen a),
c) industrier, inom vilka
organisationen är så ofullständig, att
möjligen förefintliga föreningar icke
representera dem, som äro sysselsatta i
dessa industrier.
Det är tydligt, att industrierna i
gruppen a) äro fullt mogna för
till-lämpning av hela
Whitley-program-met.
För industrierna i gruppen b)
skulle detta program i huvudsak
tillämpas i sådana industrigrenar,
som äro relativt väl organiserade.
När i ett sådant fall ett Nationellt
Industriråd bleve inrättat, skulle en
eller två officiella representanter
utan rösträtt utnämnas för att vara
behjälpliga vid detsammas
inrättande och sedermera utgöra en länk
mellan sagda Råd och Regeringen.
Sedan ett dylikt Industriråd kommit i
gång, kunde det hända, att vissa
områden visade sig lämpliga för
upprättandet av Distriktsindustriråd,
medan å andra sidan endast
Distriktsindustriråd vore lämpliga för vissa
industrigrenar i denna grupp till
följd av industriella egendomligheter
eller geografisk belägenhet och
Nationella Industriråd först senare, när
utvecklingen nått längre.
För industrierna i gruppen c)
ansåg kommittén detta program
tillsvidare otillämpligt. Den föreslog
likväl, att de inom dessa
industrigrenar förefintliga Trade Boards
(yrkesnämnder med vissa lagliga
befogenheter) skulle erhålla en mera
utvidgad organisation och deras
befogenhet utsträckas i den riktning, som
Industriråden hava. När
utvecklingen nått därhän, skulle dessa Trade
Boards vidtaga mått och steg för att
upprätta nödiga Industriråd.
Kommittén ansåg detta program
hava tilldelat Industriråden och
genom dem de respektive
industrigrenarna ett stort mått av självstyrelse
och skapat institutioner, genom vilka
regeringen vid behov kunde rådfråga
ifrågavarande industrier.
Regeringen har antagit alla
bestämmelser rörande industrierna i
gruppen a) och vid utförandet av
dem har det visat sig att
bestämmelserna för grupperna b) och c) i
princip kunna antagas med smärre
förändringar. De huvudsakligaste
förändringarna vore, att ovannämnda
officiella representanter endast
kunde utnämnas, såvida vederbörande
Industriråd därom anhålla, samt att
Trade Boards till följd av sin natur
ej lämpade sig för den roll
kommittén önskat giva dem. På industrierna
i gruppen c) skulle påtagligen
programmet tillämpas, först när
organisationernas utveckling inom
densamma det tillåter.
Inom följande yrken och
industrigrenar hava Industriråd redan
inrättats: bågar-, guldsmeds- och
urma-kar-, vagnmakar-, målar- och
kruk-makaryrkena, byggnads-, porslins-,
möbel-, sängtillverknings-, silkes- och
trikåvaru-, läder-, tändsticks- och
gummiindustrierna samt
tillverkningen av tunga kemikalier.
Genom industriråden skulle
arbetsgivarna och arbetarna hava tillfälle
att fritt diskutera omständigheter,
som hänföra sig till respektive
industrigrenar, vilket otvivelaktigt skulle
förbättra förhållandena dem emellan.
Det kunde likväl inträffa, att
parterna i vissa fall skulle önska hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
