Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1919 - Langenfelt, Gösta: Språkligt strögods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖSTA LANGENFELT: SPRÅKLIG! STROGODS.
283
modernt ord på 70-talet i Paris. Ordet
är härlett (se Folk-Etymology av
Palmer s. 434) av usquebath,
irländskans uisge beatha, livets vatten,
jämför aqua vitæ, akvavit. Uisge
och ivhisky är således samma ord.
Nej, pubak är nog en
studentbild-ning på -bak från 70-talet, då allt
gjordes om på -bak (jämför
zusa-back, ty. zusammen, tillsamman),
och Ninian Warner, den bekante
O. A. Tollen Äskvajor, skapade
uttryck som konjak-bränder g
evy-■net = konjak.
Sammansättningar på -fock: skränfock, slöfock
höra tydligen till en senare tid,
början av 1900-talet, då fock var
populärt i denna användning.
Därmed äro vi inne på studentslang igen,
där man finner ord som kuf (= en
löjlig figur), av benämning på
de arabiska mynt som hittats i
Sverige och kallats kufiska. En
okyn-nig utvidgning av knuf. Bylingen
har väl sitt namn efter
bysättnings-häktet, gäldstugan, by san, där
gen-sträviga gäldenärer fingo tillbringa
dagarna, om de vägrade betala.
Koling och byling, se där ett par ord,
som bildats med denna i svenskan
förr så vanliga ändelse -ing:
djup-ing, gröngöling o. s. v., en
avdel-ningsändelse, som nu håller på att
dö och efterträdes av -ian, -ist, -it
(Hedinian, Hjärneit, nykterist).
Krognamnet Nobis (’jag går på
no-bis, jag) skulle kunna vara härlett
av den förkortning, som förr stod i
studentkatalogen efter adliga
studenters namn: nob, (= nobilis,
adelsman). I en visa från 70-talet
talas om "nobbarnas nation", d. v. s.
Stockholms, där det ju fanns mest
frälsemän. Nobis, eventuellt
Nob-bis, adelskrogen, guldkrogen, det
finaste värdshuset, det vore en
möjlig etymologi. Ordet drasut, en lång
person, är väl en imperativ bildning
på dragas ut med analogi från
dra-cjon. Pengar kallades på 70-talet
spjut, därför att spjut användes att
döda "björnar" med.
En givande och lovande studie
kunde göras av den på Nordiska
seminariets bibliotek i Uppsala
förvarade stora liggaren, där all
studentslang antecknas. Där får man se
roliga saker. Inväntationssoffa för
in-ventionssoffa, gnugga genitalierna
för gnugga geniknölarna,
dess-imella-tion för dissimillation o. s. v.
Ändelsen -tion tycks åtnjuta en viss
popularitet i bondspråket. Jag har
å annat ställe nämnt några, här skola
tillfogas klabbation och bekvämation
(Fröding, Kåserier och paschaser,
Stockholm 1914, s. 261: Så ska di ha
bå passning å ann bekvämation).
Till bondspråket hör också
yig-shaf-fen, kofferten, ett ord som är
så svårt att finna lämplig
förklaring till, möjligen av att den
skuffas och knuffas så mycket
vid de ofta påkommande
flyttningarna. Men jag är mera benägen att
se ett utländskt lån. Fina ord som
för-eviga (göra evigt) uttalas
f-öreviga, kungörelser blir kong-görelser.
Kasärn, i bestämd form kasärnen, blir
hasar, kasären, ty man tror, att
liksom affärn är förkortning av
affären, är kasärn förkortning av
kasären. En officer på Malmslätt hette
von Feilitzen. Korpralen sa: "Och
så ska vi ha reda på
kompanichefens namn. Vad heter han? —
Fei-litz! — Nej, han heter Feilitzen. —
Ja, sade beväringen, det är när man
talar om’en ja".
Öknamn på folk äro också roliga
att studera. När en hamnarbetare
kallas ’Brandkåren’ (Soc.-D. 7/12
1916: När ’Brandkåren fick smak
för ’ormblod’), är det lite svårt att
följa. Men jag tänker närmast på
folknamn. Så säger man, att man
slår i någon en dalkarl, när man
ljuger; en militärarbetare kallas malaj
eller galiz (det senare efter
galizier-importen till sockerfälten i Skåne) ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
