Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1919 - Kautsky, Karl: Kommunisterna vid arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
TIDÉN
stycka de stora godsen och dela dem
mellan sig som sin privata egendom.
Att de stora godsen tillföllo bönderna
var oundvikligt, men systematiskt
bedrivet skulle det kunnat ske under
former, som ej tillintetgjort
stordriftens tekniska fördelar. Men därtill
hade fordrats tid, och ej heller
bönderna ville vänta.
Bolsjevikerna vunno dem för sig
genom att införa anarkin på landet,
och lämna varje kommun fria
händer, så att godsens styckande
försiggick under de primitivaste former
under teknisk tillbakagång och med
förstörande av många
produktionsmedel. Därför lämnade bönderna i
sin ordning bolsjevikerna fria händer
i städerna, där dessa likaledes vunno
en massa arbetare genom att ta
hänsyn blott till deras vilja och ej till de
verkliga förhållandena.
Proletariatet hungrade, kände sig
förtryckt och utsuget samt
fordrade enträget, att det kapitalistiska oket
genast skulle bort. Under viljan
att handla, blev ingen tid övrig till
studier eller ens till överläggningar.
Med några få kraftiga slag blev den
ryska kapitalismens byggnad slagen
i spillror.
Ersättandet av en kapitalistisk
produktion med en socialistisk
innefattar två moment: det är samtidigt
en egendoms- och en
organisationsfråga. Det fordrar upphävandet av
privateganderätten till
produktionsmedlen och deras övergång till
sam-hällsegendom, i form av statlig,
kommunal eller kooperativ egendom. Det
fordrar emellertid också, att den
kapitalistiska organisationen av företagen
och deras funktioner i hela deras
sammanhang ersattes med en
samhällelig.
Av dessa båda omdaningar är
egendomens den enklaste. Intet är
lättare än att expropriera en
kapitalist. Det är blott en maktfråga, som
ej är knuten vid några sociala
förutsättningar. Redan långt innan det
fanns en industrikapitalism, redan
under den tid, då det blott fanns
handels- och ockrarkapital, finna vi
dylika expropriationer av köpmän,
bankirer och procentare genom
feodalherrar och furstar, ja, ibland av
folkmassan själv. Under medeltiden
exproprierades ej blott judar ganska
ofta, utan stundom togos även, trots
tidens fromhet, kyrko- och
ordensskatter i beslag. Så exproprierade
Philip IV av Frankrike i början av
14:de århundradet tempelherrarnas
oerhört rika orden. Innan det ännu
fanns någon modern socialism, sågo
naiva sinnen en mänsklighetens
välgörare i den ädle rövaren, som tog
från de rika för att ge till de fattiga.
Att genomföra detta slag av
"socialism" var mycket enkelt. Det
motsvarade det ryska proletariatets låga
utveckling, att Bakuuin 1869,
omedelbart fore kriget och konmiuncn, i
ett upprop hänvisade den ryska
ungdomen till den väg, den ryske
rövarhövdingen Stenka Easin gick, då han.
1667 bildade ett rövarband, med
vilket han under fyra Ar huserade i
Södra Ryssland, tills regeringen grep
och avrättade honom.
Ej så enkelt som att expropriera
är det att organisera. Ett
kapitalistiskt företag är en invecklad orga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
