Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1919 - Kautsky, Karl: Kommunisterna vid arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKY: KOMÄWNISTERNA VID ARBETET.
291
tryck måste uppgivas den ena efter
den andra.
Är det annorlunda i det nutida
Hyssland ?
Helt säkert härskade bland
Rysslands arbetare vid revolutionens
utbrott ej anarkism utan marxism.
Ingenstädes har denna funnit så
allmänt erkännande som socialistisk
teori som just i Ryssland.
Under åratal hade de :’yska
socialisterna gjort en dygd av
nödvändigbeten och i sitt lands gammalmodiga
agrarkaraktär sett en fördel. De
menade, att kvarlevan av
jordkommu-nism i byarna skulle göra det
särdeles lätt att där uppbygga den
moderna socialismen.
Det var de ryska marxisternas —
ledda av Axelrod och Plechanoff —
stora förtjänst att gent emot denna
uppfattning tillkämpa sig och genom
långa och mödosamma strider sprida
vetskapen om, att med det
outvecklade proletariatet och de outvecklade
samhällsförhållanden överhuvud, som
funnos i Ryssland, en revolution
närmast skulle bli av borgerlig art, även
om proletariatet vore kallat att spela
en framstående roll i densamma.
Denna uppfattning höll sig
segerrikt kvar i den ryska socialistiska
rörelsen, så länge makten ej kommit i
händerna på proletariatet, vilket satte
på dagordningen problemet om
omedelbar frigörelse, och, så länge
socialismen uppbars av intelligensen och
en högtstående elit av arbetare.
Den konsekventa marxismen
råkade i en särdeles svår ställning, när
revolutionen satte i rörelse den
verkligt stora massan av det ryska folket,
som blott tog hänsyn till egna behov,
egen vilja, och som frågade djävulen
efter om det, den eftersträvade,
under förhandenvarande förhållanden
var genomförbart och ur samhällets
synpunkt fördelaktigt eller ej.
Hos bolsjevikerna höll marxismen
i denna situation ej stånd. De
behärskades och läto leda sig av
masspsyket. Det råder intet tvivel om, att
de därigenom blivit herrar över
Ryssland. En annan fråga är, vad som
slutligen kommer och måste komma
därav.
Då de gjorde massans blotta vilja
till revolutionens drivkraft, kastade
de Över bord den marxistiska
åskådningen, till vars segerrika framgång
de förut i hög grad bidragit. Med
sitt vetenskapliga samvete och
namnet Marx’ popularitet trodde de sig
komma till rätta genom att begagna
sig av ett marxistiskt ord
"proletariatets diktatur". Med detta ord
trodde de sig vinna absolution för
alla synder mot den marxistiska
andan.
Revolutionen kom som följd av
kriget. Soldaterna voro trötta att längre
kämpa. Bolsjevikerna gjorde sig till
de hänsynslösaste representanterna
för motviljan att fortsätta kriget. De
fordrade arméns upplösning med alla
medel, obekymrade om, huruvida de
därigenom gåvo den tyska
militär-autokratien hjälp eller ej. Att denna
ej segrade, och att det därför blev
revolution även i Tyskland, därtill
hade de sannerligen ej skulden.
Arméns fullständiga upplösning
gav de lägre klasserna full frihet.
Bönderna längtade blott efter att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
