Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1919 - Kautsky, Karl: Kommunisterna vid arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’/94
TIDEN
staltningen på dessa områden (och de äro
mycket väsentliga områden), och vi äro
efter just därför, att beräkningar och
kontroll överhuvud äro mycket
otillfredsställande organiserade." (Sid. 23.)
Man exproprierade företag och
industrigrenar utan att undersöka, om
det var möjligt att socialistiskt
organisera dem. Även på områden, där
en sådan organisation varit möjlig,
nöjde man sig med expropriation,
emedan sådan var möjlig utan
förberedelser och arbetarna ej villa vänta.
Följderna visade sig snart.
Rysslands ekonomiska liv är efterblivet
däri, att industrin sysselsätter en
ringa del av befolkningen jämfört
med jordbruket. Men inom den
industri, som fanns, voro de
modernaste former av storindustri
övervägande. Den hade växt vida över
Parisindustrin 1871. För denna
ifråga-kom blott kooperativ produktion,
om man över huvud kunde tala om
någon socialisering. De ryska
fabrikerna voro i de flesta fall
jätteföretag. För dem låg förstatligandet
närmast till hands, sedan kapitalet
drivits bort.
Vid kooperativ produktion beror
arbetarens inkomster av hans och
hans kamraters arbete. Måttet av
dessa inkomster bestämmes av den
varumängd, som föres i marknaden.
De måste själva sörja för avsättning
och anskaffande av råvaror. I den
förstatligade fabriken fick arbetaren
liksom förr lön, men ej mer av
kapitalisten utan av staten. Storleken av
deras inkomster berodde långt
mindre på storleken av deras produktiva
prestationer än på deras tiyck pä
statsstyrelsen. Denna hade också att
sköta om avsättningen och
råvaruan-skaffningen.
Det hade fordrats en
väldiscipline-rad och intelligent arbetarstam för
att förstå, i vilken hög grad
samhällets fördel och därmed också deras
egQii berodde av deras arbetes
produktivitet, för att under dessa
förhållanden kunna med gott resultat
hålla produktionen i glui^. Även med
en sådan arbetarstam kunde man
blott i så fall vänta en effektiv
produktion, att nödiga organisatoriska
åtgärder vidtagits, som jämte
arbetarna gåvo statsstyrelsen och
konsumenterna nödigt inflytande på det
enskilda företaget och
industrigrenen i dess helhet, och som, då
arbetsvillighet skapats, även i tillräcklig
grad ersatte det kapitalistiska stödet.
Nu fattades ej blott denna
organisation, utan arbetarna saknade även
nödig intelligens och disciplin, och
detta så mycket mer, som kriget och
dess konsekvenser försatt de hittills
okunnigaste och mest outvecklade
delarna av proletariatet i det vildaste
uppror.
Väl hade den ryske arbetaren frän
sin by medfört en hög
solidaritetskänsla, men denna känsla var
inskränkt till byn själv. Den
omfattade blott den lilla kretsen av hans
egna kamrater. Den stora
samhälls-solidariteten var honom främmande.
De tråkiga förhållanden, som under
sådana omständigheter uppstodo,
måste bolsjevikerna själva beklaga.
Trotzki säger i sin skrift: "Arbete,
disciplin och ordning skola rädda
den socialistiska sovjet-republiken
(sid 17) :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
