Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 7, 1919
- Backlund, Sven: Den ryska revolutionens idé — i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN BACKLUND: DEN RYSKA REVOLUTIONENS IDÉ etc. 321
att den i mycket är en direkt frukt
av den ryska revolutionen. Den
ryska industrins fullständiga
sammanstörtande på grund av bristen
på ledning och på tekniskt utbildade
krafter har påverkat de ledande
krafterna inom den franska
arbetarrörelsen till skapandet av detta
teknikerförbund.
Usticas mål äro följande:
1. Samla teknikerna för att tack vare
enigheten skapa ett mäktigt
arbetsredskap.
2. Studera industrins, handelns och
åkerbrukets ekonomiska och sociala
problem i deras förhållande till
organisationen av världens ekonomiska liv; samla
dokument, statistik, upplysningsmaterial.
3. Deltaga i Conseil
National Economique.
4. Hjälpa sina medlemmar vid alia
konflikter med arbetsgivarne.
Ustica var samlad till extra
kongress den 26 oktober. Där beslöts
enhälligt samarbetet med C. G. T.
i det ekonomiska rådet. Huru helt
Ustica går i C. G. T:s tecken
framgår f. ö. av följande lilla utdrag ur
kongressförhandlingarne:
*
Några medlemmar önskade ett mera
intimt samarbete med C. G. T. på så sätt
att Ustica direkt inträdde i C. G. T.
Roger Francq och Montagnon utvecklade,
hurusom C. G. T: s stadgar lade absoluta
hinder i vägen för något sådant. Icke
desto mindre uttryckte församlingen sin
önskan att förhandlingar rörande denna
sak måtte inledas med C. G. T.
Så mycket mindre anledning har
man att tro, att något större antal
ingenjörer, verkligt ledande,
skick-liga ingenjörer skola söka sig fram
till Ustica. Men ingen vet vad
denna organisation kan vara bör-
Tiden n:r 7, 191U.
jan till. Dess styrka ligger
otvivelaktigt i den alltigenom praktiska
anda, som präglar dess arbete. För
en svensk publik kan det vara av
intresse av att erfara, att en av de
ledande krafterna inom Ustica är
drrMaxHoschiller, som länge
varit bosatt i Stockholm efter en
längre tids vistelse i Ryssland. Han
har gjort sig särskilt känd genom
den skarpa kritik han i
korrespondenser till den stora franska
tidningen le Temps riktat mot den
ryska bolsjevismen. Men samtidigt
som han är antibolsjevik är han
gammal i gården inom den franska
fackföreningsrörelsen och intim vän
till Merrheim. En för många
svenskar välbekant fransman, d:r
André Waltz tillhör ävenledes de
aktiva krafterna i Ustica.
Ustica är för visso att betrakta
som själva huvudpelaren i C. E. T.
(det ekonomiska rådet). Den
senares öde blir ett med den förras.
Den avgörande frågan är, om
C. E. T. och därmed C. G. T.
kommer att spela en huvudroll vid
lösningen av den fruktansvärda
ekonomiska kris som Frankrikes
produktiva liv f. n. genomgår.
På denna punkt kommer den
första kraftmätningen att stå mellan
det »nya samhället» och det gamla;
mellan kapitalism och socialism.
Kapitalismens krafter äro fullt
medvetna om vad striden gäller.
Typisk är följande reflexion i le G a
u-lois omedelbart efter de senaste
valen:
»Vern kan förneka att alla skulie ha
intresse av att man toge under ompröv-
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:20 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1919/0325.html
