Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1919 - Backlund, Sven: Den ryska revolutionens idé — i Frankrike - —n: Hantverksliv under äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning- sådana åtgärder, som tryggade
kapitalets säkerhet och arbetets frihet? Den
tanke, som börjar att göra sig gällande,
nämligen att kapitalister och arbetare
skulle hava fördel av att förena sina
ansträngningar och sina vinster och att
detta skulle vara en sund socialism, den
tanken skulle kunna göra oss
den ovärderliga tjänsten att
utan v å 1 d s a m m a medel
inskränka C. G. T:s allmakt (kurs.
här).
Kampen står om tidsandan. Och
tidsandan står otvivelaktigt i den
ryska revolutionens tecken.
Kanske är det riktigast och
försiktigast att i stället för den ryska
revolutionen säga — den ryska
revolutionens idé.
Två ting stå utom allt tvivel:
»Harmonin» mellan arbetaren och
kapitalisten är en d r ö m som aldrig
kan förverkligas. Det är icke ens
en vacker dröm.
Arbetets värld är ännu icke rustad
att övertaga ledningen av
samhällsmaskineriet.
Ett tredje ting är lika visst; och
det är den allmänna djupa krisen
inom det ekonomiska livet.
Såvida icke det som förestår är
hela vår civilisations långsamma
avtynande — synes endast en väg
öppna sig för framtiden — en ö v e
r-g å n g s p e r i o d, som kännetecknas
av en kanske sekellång kamp för
arbetets frigörelse —- i trusternas
och bankernas parlamentariska
församlingar.
Den som lever får se.
nantverksliv under äldre tider.
Några kulturhistoriska anteckningar.
För TIDEN av n.
Redan under senare delen av
medeltiden blevo hantverkarne i vårt
land en maktfaktor att räkna med.
Med undantag av det fåtal, som
funnos vid stormännens gårdar, hade
de sin tillvaro i staden. Bönderna
nödsakades att därifrån skaffa sig
sina alster ända tills längre fram
sockenhantverkare blevo
privilegierade. Men dessa fingo dock icke
vara bosatt två mil nära en stad.
Borgarna, som hade att draga stc-
dens skatt och tunga, ville ha full
rörelsefrihet i den närmaste
omgivningen.
Genom de privilegier, som de
olika hantverksskråna under
medeltiden förskaffade sig, erhöll
hantverksklassen icke allenast en del
förmåner och friheter, som vissa andra
samhällsklasser saknade, utan också
en borgerlig ställning, som gav dem
en plats i samhället, nära nog
jämställd med köpmännens.
322
TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
