Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1919 - Kautsky, Karl: Kommunisterna vid arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
TIDÉN
duktiva ändamål. Den ryska
kommunismen liar i alla avseenden faktiskt
förvandlats till en kasernsocialism.
Det ekonomiska och därmed också
moraliska misslyckandet av de
bolsje-vistiska metoderna är oundvikligt.
Det kunde blott bemantlas, om det
slutade med ett militäriskt
sammanstörtande.
Ingen värdsrevolution, ingen
hjälp utifrån kan hindra de
bolsje-vistiska metodernas fall. Den
europeiska socialismens uppgift gent emot
’’kommunismen’’ är en annan: att
sörja för att en viss socialistisk
metods moraliska katastrof, ej blir en
katastrof för socialismen överhuvud,
att noga skilja denna metod från den
marxistiska och bringa massorna till
insikt om denna skillnad. Den
radikala socialistiska press förstår den
sociala revolutionens intressen
mycket dåligt, som tror sig kunna tjäna
dem genom att för massorna predika
bolsjevismens och socialismens
identitet och kvarhålla dem i den tron,
att sov j etrepublikens nuvarande
form, därför att den seglar under
flaggan av arbetarnas och
socialismens allmakt, också faktiskt skulle
framställa dess förverkligande.
f) Terrorn.
Den ovan framställde ut
vecklin-lingen skedde naturligtvis ej med
bolsjevikernas vilja. Tvärtom var
den något helt annat, än de velat, och
de sökte värja sig för den med alla
medel, vilka dock alla slutligen
utmynnade i det recept, enligt vilket
den bolsjevistiska regimen redan
från början arbetat: makt, godtyck-
lig makt hos några diktatorer, mot
vilka även den mildaste kritik
omöjliggjordes. Den oundvikliga följden
av de kommunistiska metoderna blev
skräckväldet. Det är ett förtvivlat,
försök att avvärja deras
konsekvenser.
Bland de sidor, som bolsjevismen
framvisat, är terrorismen, som
började med pressfrihetens upphävande
och kulminerade i ett system av
mass-arkebuseringar, den mest påfallande
och frånstötande, den, som
framkallat det största hatet mot
bolsjevi-kerna. Och dock är den blott deras
tragiska öde, ej deras skuld. Om man
i fråga om en så väldig historisk
massföreteelse över huvud får tala
om skuld, som ju i grunden blott kan
vara personlig. Den, som vill utreda
en skuldfråga, har att undersöka om
enskilda personer överträtt moralens
bud, såsom ju också viljan strängt
taget blott kan vara enskilda
personers vilja. En massa, en klass, en
nation kan i själva verket ej vilja,
därtill saknar den organ. De kunna
därför ej heller synda. En massa
eller en organisation kan handla
enhetligt, ehuru de enskildas motiv kunna
vara mycket olika. Men det är
motiven, som äro avgörande för den
moraliska skulden.
Bolsjevikernas motiv voro säkert
de bästa. De visade sig också i
början av sin regering uppfyllda av de
humanitära ideal, som härröra av
proletariatets klasställning. Deras första
dekret förordnade om dödsstraffets
upphävande. Och dock, om man
vill tala om en skuld hos dem, så
uppstår den just vid tiden för detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
