Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1919 - Kautsky, Karl: Kommunisterna vid arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKY: KOMMUNISTERNA VID ARBETET.
347
vis under förutsättning, att ryska
sovjetrepublikens väsentliga styrelseprinciper
godkännas. ’Vi veta, att engelska,
japanska och amerikanska kapitalister livligt
■eftersträva sådana koncessioner––––––-"
Intervjuer äro ej dokument, som
man kan svära på. Men de
sovjetrepublikens avsikter, om vilka här är
tal, bekräftas av en rad andra
tillförlitliga meddelare från Ryssland.
De bevisa ett. starkt sinne för
livets realiteter, men betyda också
ett avsteg från det kommunistiska
programmet, vars förverkligande blir
tämligen långt uppskjutet om man
förpaktar en del av Ryssland på
^0 år.
Kommunismen såsom ett medel för
det ryska proletariatets omedelbara
frigörelse har därmed redan nu gått
om intet, och det är blott frågan, om
Lenins regering skall i förtäckta
ordalag förkunna den bolsjevistiska
metodens bankrutt och därvid skydda
sig själv, eller om en
motrevolutio-när makt skall störta denna regering
och brutalt proklamera bankrutten.
Vi skulle föredraga den förra
vägen: att bolsjevismen åter medvetet
ställer sig på den marxistiska
evolutionens grund, som vet, att naturliga
utvecklingsstadier ej kunna
överhoppas. Det vore det smärtfriaste och
lyckligaste för det internationella
proletariatet. Men tyvärr rättar sig
världshistoriens gång ej efter våra
önskningar.
Bolsjevismens skötesynd är ett
undanträngande av demokratin genom
diktaturen, som blott har någon
mening som envåldsmakt hos en person
eller en liten fast sammansluten
organisation.
Det är med diktaturen som med
kriget, och det må de i Tyskland
betänka, som under inflytande av det
ryska modet leka med tanken på
diktatur utan att tänka denna tanke till
slut. Man kan lätt börja både krig
och diktatur, om man förfogar över
statsmakten, men då de väl äro
började, är det ej lätt att sluta
någotdera. Man ställes inför alternativet
att segra eller sluta med en katastrof.
Rysland behöver snar hjälp av
utländskt kapital. Men hjälpen
kommer ej sovjetrepubliken till del, om
den ej samtidigt ger det en
nationalförsamling och pressfrihet. Ej så
som om kapitalisterna skulle vara
demokratiska idealister. De lia utan
betänkande lånat zarismen många
miljarder. Men de hysa intet
affärsförtroende till en revolutionär
regering, de tvivla på dess bestånd, om
den ej tål kritik av pressen och ej har
nationens flertal bakom sig.
Skall och kan sovjetregeringen
förmå sig att tillåta pressfrihet och
inkalla en konstituant?
En hel del bolsjeviker mena, att de
ej behöva frukta varken det ena eller
det andra. Varför tillåta de det då
ej ? Varför försmå de ett medel, som,
om det tillgrcpe det, skulle oerhört
föröka deras moraliska kraft och
förtroendet för dem? I det redan
citerade företalet till Bucharius
"Pro-gramm der Kommunisten" heter
det:
"De krav som Kautski & C:o ställa pä
en revolution, är att den visserligen har
rätt att diktera sin vilja för bourgeoisien v
men att den därvid förpliktar sig att giva
bourgeoisien möjlighet att genom pressfri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
