Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1919 - Lindhagen, Carl: De andliga värdena och de socialistiska programmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
TIDÉN’
på fullständig yttrande-, tryck-,
församlings-, förenings- och demonstrationsfrihet
gälla självfallet främst inom partierna.
Diskussionsfriheten inom partiernas
tidningar är en folkets och ej ett
redaktionernas privilegium.
Rörande de demokratiska principernas i
de allmänna grundsatserna förverkligande
dels i partiets inre organisation och dels
även i dess taktik genom förenande av
omtanke för varje detalj (dagspolitik) med
rationellt tillgodoseende på en gång av
många sammanhörande detaljer
(idépolitik) därom gälia särskilda för partiet
antagna demokratiska grundlagar.’’
Dessa demokratiska grundlagar,
som torde sakna motsvarighet hos
något annat parti hitintills, börja med
en ingress, vilken skildrar, hurusom
enligt historiens erfarenhet
"folkväldenas huvudfara varit icke blott
förklarade motståndare utan lika
mycket och ofta fast mer den i deras
sköte så småningom uppväxande
byråkratien." Till värn om de
demokratiska principerna inom partiet
fastslogs därför vissa grundlagar
närmare utvecklade uti femton
särskilda paragrafer. Dessa innehöllo
såväl formella föreskrifter, vilka
måste iakttagas, som ock mänskliga
grundsatser, som borde efterlevas,
allt för att som sagt främst inom
partiet stödja och utveckla en
sinnelagets demokrati.
Man skulle kunna säga att den
innersta meningen med dessa nya
stadganden i grundsatserna, programmet
och demokratiska grundlagar vore
att skapa eftertanke och finna
former för en ny politik, byggd på
gamla sanningar, för en politik, som
söker samla människorna med
välvilja i stället för att splittra dem
med illvilja, för ett fördjupande av
socialismen. I första hand voro de
riktade mot partiernas byråkrati och
skulle således närmast tjäna till
vägledning och varning för
socialdemokratiska vänsterns funktionarism
Historien är en berättelse icke blott
om strider mellan klasser utan om
allting, om principer och saker, om
individer och organisationer. Det
går också åtskilliga så kallade röda
trådar genom den stora vävnaden av
tilldragelser. En sådan röd tråd,
kanske den förnämligaste, är den
cavlåtliga striden mellan
sanningarna och lärorna om herraväldet över
människorna, om världens
reformerande med sanningarnas solsken eller
lärornas stormfloder. Det kan vara
ytterligt vägledande att någon gång
söka klargöra för sig den verkliga
närliggande betydelsen av dessa två
begrepp, som spela en så ledande
roll i alla tiders drömmar och
stridslinjer.
Vad som tar hänsyn till livets,
tingens två sidor, till sol och jord, ande
och materia i förening, kallas en
sanning. En lära i egentlig mening är
åter något, som räknar företrädesvis
endast med endera av dessa sidor. En
lära rymmer således vanligen en del
av sanningen men förbiser den andra
delen. Den framträder oftast såsom
en resning mot en motsatt läras
förtryck och slutar med att sätta dit i
stället sitt eget.
Lärorna företräda livets enfald, de
sönderriva människorna, splittra
dem för alla vindar, göra dem till
trälar. Sanningarna slå vakt om Ii-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
