Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1919 - Ur utländska tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
TIDEN1
användande av mo torplogar. Men
medlemmarnas åkrar kunna inte plöjas i
sammanhängande stycken utan småbit efter
småbit, vilket naturligtvis är mycket
ofördelaktigt.
Författaren häller därför foro, att ett
verkligt rationellt drivet åkerbruk med
utnyttjande av alla tekniska möjligheter inte
går att åstadkomma med de
bestående egendomsförhållandena. Och det
är socialdemokraternas plikt att öppet
säga ut, att socialismen även pä
detta område endast kan nä sitt
förverkligande genom en förändring av
äganderättsförhållandena. Och den
enda vägen är förstatligande av jorden.
Socialdemokratins uppgift för framtiden
är inte att beslöja målet utan att öppet
bekänna det. Agitationen pä landsbygden
måste inställas på ett klargörande av de
fördelar en sådan omgestaltning kan
medföra. Det lider intet tvivel, att inte t. o. m.
partimedlemmarna kunna behöva
upplysning i detta stycke.
För detta ändamål citerar författaren
ett utdrag ur en artikel, som en borgerlig
vetenskapsman, professor Benno Martiny,
offentliggjort i Der Dcutschen
Landwirt-schaftliche Presse just under rubriken
"Jordbrukets socialisering. Och för att
vara av en borgerlig vetenskapman är detta
utdrag sä intressant, att även vi trycka
av citatet. Professor Martiny säger
följande:
"Översätter man det halvt främmande
ordet till inhemskt språk, så kan därmed
endast menas förstatligande av jorden. Att
inte statlig drift kan avses i samband med
förstatligandet, är tydligt; man betänkc
bara den här av statstjänstemän, som
skulle erfordras, och göre klart för sig,
att en tjänsteman, om han också har
andel i vinsten, blott i mycket enstaka fall
skulle utsätta sig för de bekymmer och
den möda, som erfordras för att nä högsta
möjliga avkastning och som den
självständige företagaren utstår i förhoppning att
som lön för mödan erhålla just
avkastningen. Sålunda kan man med förstatligande
av jorden endast mena överförandet av jor-
den ur privatbesittning i samhällets
ägo-med bibehållande av fri brukningsrätt av
de till arrende utlämnade arealerna.
Statens äganderätt till all jord
motiveras därav, att
1. Jorden är förutsättningen för statens
omfång och bebyggande,
2. Varje till staten hörande mänsklig
individs tillvaro är beroende av jorden, som
är alla produkters moder, liksom av lju&
och solsken,
ii. Jordens värde i penningar skapas av
folkökningen i samhället.
Fördelarna av en ordning med all jord
förstatligad — sålunda även tomterna i
städerna — voro:
1. För företagaren:
minskat kapitalbehov för förvärv av jord
— alltså tillgång till större driftkapital,
befrielse från träldomen under räntorna
och därmed från faran av uppsägning av
inteckningar och rent av ruin,
möjlighet att avpassa arrendet efter
markens beskaffenhet på det sättet, att det
visserligen betalades i pengar men
utmättes efter bestämda mängder av
vederbö-rnnde jordstyckes viktigaste
avkastningsprodukter,
säkerhet för att inte för evigt vara
bunden vid samma torva, utan möjlighet att
A-id arrendetidens utgång eller genom
uppsägning skaffa sig en bättre utkomst.
2. För allmänheten:
möjlighet att uppdela jorden efter
behov,
nödvändighet för arrendatorn, att hålla
gården i högsta kultur, för att inte bli
undanträngd av en flitigare och skickligare
jordbrukare, som tror sig kunna driva upp
avkastningen och därför bjuder högre
arrende,
den genom de stora statsinkomsterna
skapade möjligheten inte blott att göra alla
skatter — så förhatliga som de äro, och så
korrumperande många av dem verka —
onödiga, utan även att tillåta ett
avgiftsfritt benyttjande av de flesta om än inte
av alla offentliga anstalter,
förhindrandet av den undan för undan
växande kapitalhopningen i enskildas hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
