Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, april 1920 - Lundstedt, Vilhelm: Kan ett s. k. totalförbuds införande försvaras ur straffrättens synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
TIDEN
om gränsen mellan det tillåtliga och
icke tillåt liga. Bland de som exempel
anförda lagarna medtogos icke de
ransonerings- och andra kristidslagar,
av vilka vi nyligen haft så riklig
erfarenhet. Icke som om dessa i
allmänhet skulle ha haft förmåga att
gripa fatt i och leda den allmänna
moralen! Likväl måste åtminstone
i månget fall dessa kristidslagar —
dock icke när det gällt alkoholen —
anses hava fullgjort en viss mission i
samhället. Gagnet av dem har varit
så pass betydelsefullt, att man har
kunnat taga nackdelarna av dem med
på köpet. Det är framför allt två
synpunkter, som gjort det försvarligt
att laborera med dessa lagar. För det
första går det givetvis mycket
lättare att i hårda kristider — då en
olycka allmänt och relativt lika
trycker medborgarna i ett samhälle och
då sålunda, om någonsin, en allmän
känsla av samhällssolidaritet
uppstår — få viljorna att underordna
sig den paroll, som från
auktoritativt håll utgives såsom den för det
allmännas väl gynnsammaste
lösningen. För det andra spelar det en
stor roll att det blott är fråga om
själva kristiden, sålunda en
övergångsperiod. Detta erhåller
betydelse i tvenne avseenden. Dels kan
man — vad som ej går i längden —
underordna sig en i strid mot sin
egen gående moralisk uppfattning,
när fråga blott är om en kortare,
överskådlig tidsperiod. Dels hinna
de samhällsdemoraliserande
följderna av en lag, som ej allmänneligen
kan få upp en pliktkänsla emot de
i densamma kriminaliserade hand-
lingarna, icke att fullt utbilda sig
under en kortare period, vartill
kommer att de — också om de fullt
utbildats — givetvis vida lättare
kunna av samhället bäras under en
sådan period än under en längre. Vad
jag nu framhållit är tillräckligt, för
att man skall kunna inse att, i den
mån kristidslagarna kunde försvaras,
de komma i en helt annan klass än
en påtänkt förbudslag,
preventivlagar, klasslagar o. s. v.
Det nu senast sagda torde få
anses giva en särskild relief åt
erfarenheterna från den gångna kristidens
alkoholrestriktioner. Både i stad
och på land hava lagöverträdelserna
skänkt en alkoholtillgång, så riklig,
att restriktionerna för stora lager av
befolkningen icke alls blivit
kännbara, åtminstone icke i av
lagstiftaren avsedd och önskad riktning. Och
här var det dock blott fråga om
skärpta restriktioner; icke om totalt
förbud. Dessa erfarenheter, vilka ha
sin helt naturliga förklaringsgrund
i här ovan antydda synpunkter och
därför varit mindre av sorglig
än komisk art, synas mig icke
kunna lämna rum för något tvivel
därom, att — särskilt i
beaktande av de restriktiva
rusdrycksförhållandena i vårt land — den
nykterhet, som man ur social synpunkt
måste sträva för, icke skulle kunna
befrämjas genom en förbudslag. Men
också om ur ren nykterhetssynpunkt
vissa fördelar genom en dylik lag
skulle vinnas, vågar jag bestämt
påstå, att dessa fördelar skulle komma
att väga fjäderlätt i jämförelse med
de samhällsdemoraliserande följderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
