Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, maj 1920 - Liedstrand, Emil: Överblick av den svenska socialförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL LIEDSTRAND: DEN SVENSKA SOCIALFÖRSÄKRINGEN. 65
nu ifrågavarande ersättningar, torde
emellertid på grund av den större
kostnad, dessa i allmänhet draga, och
den större lättheten för kontroll av
behovet härutinnan, ’ingen kostnad
böra läggas på de försäkrade, utan
full ersättning utgå på grund av f
ör-•säkringen. Likaså torde full
ersättning för barnmorskevård böra
lämnas.
Princip 3. Med inkomst i
socialförsäkringens mening förstås den
försäkrades samfällda intäkter —
kontant eller in natura — vare sig
de härflyta av fast egendom, kapital
eller arbete. Häri inräknas dock
icke ersättning pä grund av
socialförsäkringen. Inkomst medräknas ej
till högre belopp än förslagsvis 6,000
kr. för år. Inkomst före
svaghetstillståndets inträdande anses icke
hava varit lägre än förslagsvis 600
kr. för år.
Ersättning skall enligt princip
1 utgå för inkomstminskning, som
förorsakats av svaghetstillståndet.
Denna inkomstminskning är i
allmänhet identisk med minskningen i
arbetsinkomst. (Den totala
inkomstminskningen kan dock i vissa
fall vara en annan än minskningen i
arbetsinkomst, t. ex. om ersättning
för nedsättningen i arbetsförmåga
utgår från annat håll, etc.). Vid
beräkning av ersättningens storlek
kommer på grund av denna princip
annan inkomst än av arbete att spela
en avsevärd roll. Dels kommer
nämligen den del av inkomstminskningen
som eventuellt ligger ovanför
6,000-kronorsgränsen att helt undantagas
från ersättning, dels kommer
ersättningen överhuvud att minskas, om
annan inkomst än av arbete förefinnes.
Slutligen innebär principen, att
jämväl minskning i arbetsinkomst
undantages från ersättning, om
inkomsten efter svaghetstillståndets
inträdande uppgår till 5,000 kronor eller
däröver.
Till belysande av innebörden av
ovanstående principer 1—3 jämte
korollarier, hava Tabeller 1 och 2 (sid.
66—67) utarbetats. För lättare
förståelse av tabellerna hava följande
förenklande benämningar använts:
Fysisk invaliditet = av
nedsättning i arbetsförmåga förorsakad
procentuell nedsättning i arbet
s-inkomsten (t. ex. om en person har en
arbetsförtjänst å 1,200 kronor, men
ge-ncm ett olycksfall får sin
arbetsförtjänst reducerad till 600 kronor,
säges han hava en fysisk invaliditet av
-_=50 proc).
Ekonomisk invaliditet = av
nedsättning i arbetsförmåga förorsakad
procentuell nedsättning i
totalinkom-sten (t. ex. om nyssnämnda person
utöver sin arbetsinkomst har en
inkomst av 1,200 kronor, utgörande
ränta å kapital, d. v. s. om hans
totala inkomst utgör 2,400 kronor, och
olycksfallet berövar honom 600
kronors inkomst, säges han hava en
ekonomisk invaliditet av ~——- = 25
2,400
proc.)
Normal arbetsinkomst =
genomsnittlig inkomst av arbete före
nedsättningen i arbetsförmåga.
Normalinkomst = genomsnittlig
totalinkomst före nedsättningen i
arbetsförmåga.
Slutinkomst = egen inkomst efter
nedsättningen i arbetsförmåga, ökad
med den enligt principerna 1—3
från socialförsäkringen utgående
ersättningen.
Tabell 1 anger i kol. 2—5
ersättningarna för olika normalinkomster
(600 kr., 1,200 kr., o. s. v.) vid olika
ekonomisk invaliditet ("25, 50, 75
och 100 proc). I kol. 6—9 äro
slutinkomsterna angivna på samma sätt.
Slutligen innehålla kol. 10—13
relationerna (i proc.) mellan
slutinkomsterna och normalinkomsterna. Alla
Tidén n:r 2y 1920.
o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
