Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, maj 1920 - Liedstrand, Emil: Överblick av den svenska socialförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
€4
TIDEN
tre dagar. Motsvarande bestämmelse
återfinnes i
olycksfallsförsäkringslagen. Innebörden av densamma är,
att en person, som varit sjuk i tre
dagar och därefter tillfrisknar, icke får
någon ersättning, då däremot den
som varit sjuk i fyra dagar, för
denna dag erhåller fyradubbcl
ersättning. Huru frestande det skall
vara för en person, som varit sjuk i
tre dagar att söka bliva betraktad som
sjuk även den fjärde dagen, inses lätt.
I full konsekvens med den tanke, som
legat till grund för ifrågavarande
bestämmelser, är ett fullständigt
borttagande av sjukpenningen för de
tre första dagarna. Någon större
svårighet för den sjuke att själv bära
kostnaderna för dessa dagar torde i
allmänhet icke förefinnas. Vinsten
härav blir en minskning i kostnaden
för sjukpenning på i allt cirka 7
miljoner kronor jämte en icke obetydlig
reduktion i förvaltningsbesväret
genom bortfallandet av en mängd
kortvariga sjukdomsfall. Sistnämnda
förhållande är av så mycket större
betydelse som svårigheterna för
kontroll äro mångdubbelt större vid
korta sjukdomsfall än vid långa.
Korollarium 2. Sjukpenning och
invalidlivränta utgives ej för den del
av inkomstminskningen, varmed
densamma understiger förslagsvis 1/6 av
inkomsten.
Enligt sjukförsäkringslagen skall
sjukpenning utgå först, när
nedsättningen i arbetsförmåga uppgår till
1/4. Liknande bestämmelse
återfinnes i olycksfallsförsäkringslagen.
För invaliditetsersättning enligt
sistnämnda lag erfordras, att
nedsättningen i arbetsförmåga uppgår till
minst 1/10. Nämnda bestämmelser
medföra samma ojämnheter i
ersättningen som de förutnämnda
bestämmelserna angående de tre första
dagarna efter ett sjukdomsfall. För
eliminering av dessa ojämnheter
bör ersättningen för den del av
nedsättningen i arbetsförmåga, som
understiger nämnda gränser,
borttagas helt och hållet. Slutligen bör för
erhållande av likformiga
ersättningar vid övergående och vid
permanenta svaghetstillstånd samma undre
gräns väljas. Denna har av mig
förslagsvis satts till 1/6.
Korollarium S. Såsom
sjukpenning och invalidlivränta utgives
förslagsvis 4/5 av inkomstminskningen,
i den mån denna överstiger de ovan
i Kor. 1 och 2 nämnda gränserna.
De nuvarande ersättningarna
utgöra 2/3 av den genom
nedsättningen i arbetsförmåga beräknade
inkomstminskningen. Ifrågavarande
relation har efter borttagande av
1/6 av inkomstminskningen höjts
till 4/f), varigenom ersättningen vid
fullständig arbetsoförmåga blir
densamma som förut, nämligen 2/3 av
totala inkomstminskningen (bortsett
dock från andra olikheter, såsom
hänsyn till arbetsfri inkomst, etc).
Korollarium 4. Ersättning för
läkarvård och läkemedel utgives endast
med viss del, förslagsvis 4/5, av
kostnaden härför.
Ehuru det på grund av den stora
betydelse, som beredandet av
läkarvård o. dyl. har för den allmänna
folkhälsan, kunde synas önskvärt,
att erforderliga kostnader för
läkarvård, etc, i sin helhet ersattes av
försäkringen, torde den begränsning,
som denna bestämmelse skulle
innebära, medföra en nyttig
inskränkning i anlitandet av läkare för
allehanda småkrämpor och i någon mån
förhindra slöseri med läkemedel.
Med den knappa tillgång på läkare,
som utan tvivel förefinnes i
förhållande till de krav, som komma att
ställas genom den allmänna
sjukförsäkringen, måste den nyssnämnda
inskränkningen åtminstone tills vidare
vara en fördel. För enklare
proteser, såsom glasögon, kryckor,
bråckband, etc, vilka stå i samband med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
