Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, maj 1920 - Tenow, Nore: Partival eller personval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORE TENOW: PARTIVAL ELLER PERSONVAL
81
Zeuthen har från andra, rent
tekniska sidor, underkastat det danska
systemet en förintande kritik och
det försök som gjorts i Norge att
införa det danska systemet gick
huvudsakligen på grund av den
Zeuthenska kritiken om intet och nu på
sistone ha danskarna själva
demolerat sitt system. De ha nämligen
redan nu dragit den konsekvens som
den politiska utvecklingen som ovan
sagts i varje fall skulle ha dragit, i
det de nämligen stadgat att de
gamla enmansvalkretsarna endast
skola vara
kandidatnomineringskret-sar och att valuträkningen i första
handen skall ske i amten, d. v. s.
länsvis, alltjämt med bibehållande
av den efterföljande utjämningen
över landet i sin helhet. Det är
ledsamt för det »danska
experimentets» svenska förfäktare att på detta
flagranta sätt bli desavouerade.
Då sålunda detta danska försök
utav mindre genomtänkt karaktär (i
själva verket infördes detta system
av realpolitiska skäl) icke kan
accepteras återstår för den föresätta
uppgiften att återvinna vissa av
majoritetsvalens gynnsamma sidor
inom de proportionella valens ram
endast att tillvarataga
proportiona-lismens egna möjligheter, och för
detta företag erfordras att tränga
djupare in i vad proportionalismen
innebär. Grundvalen för det
proportionella valsättet är det, att alla
röster, i den mån görligt är, skola
erhålla lika stort inflytande på
valutgången. Utgår man från denna
grundtanke, så följer därav omedel-
Tiden n:r 2, 1920.
bart såsom ett korroUarium, att varje
parti skall representeras just i
förhållande till antalet anslutna röster.
Väljaren har tillerkänts en viss
röstkraft; men det kan på intet vis
styrkas att han med denna sin
röstkraft måste understödja kandidater
som alla tillhöra en och samma
partigrupp. Tvärt om äro samtliga
tekniska anordningar som absolut
binda väljaren vid ett visst parti
ett ingrepp i hans fria disposition
av sin rösträtt. Man måste därför
såsom fordran på ett verkligen
representativt valsystem uppställa, att
en lista, skriven av ett antal män
med samma önskemål, bör kunna
få förena sig med en eller flera
andra listor för valet av en viss
kandidat, men därefter sedan detta
val tryggats, få skilja sig från de
övriga listorna för att förena sig i
nya kombinationer.
Något utdömande av
partibildningen ligger icke häri — blott skall
partiet endast grunda sig på
överensstämmelse i åsikter och vilja
samt behovet att samverka vid
agitationen för gemensamma
programpunkter. Men däremot förefaller det
mig vara fullständigt oberättigat att
genom klumpiga valtekniska
bestämmelser framtvinga och
suggerera till partimotsättningar.
Möjligheten av ett samgående mellan
besläktade grupper för val av
gemensamma kandidater i den mån det
realpolitiska läget så medgiver bör,
efter min mening, alltid v a 11 e k
-ni sk t stå öppen.
Den grundtanke som nyss
härovan utvecklats har varit klar för
(i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
