Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, maj 1920 - Tenow, Nore: Partival eller personval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so
TIDEN
från varandra avskiljda partier,
varigenom endast det åtskiljande men
icke det förenande betonas? Det
synes mig omotsägligt, att här
föreligger en olägenhet.
Såsom visats kan man inte
fortfara att vare sig i den ena eller den
den andra formen gynna de stora
partierna på de mindres bekostnad.
Men man kan med accepterande
utav full proportionalitet återknyta
förbindelserna mellan väljarkåren
och därmed också representationens
olika delar. Och vari ligger detta
enande? Det synes mig kunna
finnas endast i de enande
personligheter, som för sitt val kunna samla
närbesläktade grupper.
Härmed äro vi inne på ett allmänt
önskemål, som föranlett att mycket
klander riktats mot hela det
proportionella valsystemet. Man
klagar på att representanterna
»standardiseras». Man klagar vidare på
att den kontakt är avbruten, som
under majoritetsregimen band
riksdagsmannen vid sina väljare. Denna
klagan gör sig gällande i alla
länder och särskilt i liberala kretsar
längtar man tillbaka till
majoritetsvalregimen.
Den uppgift som här föreligger,
kan formuleras sålunda, att det
gäller att inom proportionalismens ram
återerövra majoritetsvalens fördelar.
Denna uppgift har jag för min del
tänkt skola kunna lösas genom vad
jag kallat personproportionalism.
Emellertid vill jag innan jag går in
på denna, upptaga och skärskåda ett
försök som skett i Danmark att för-
sona majoritetsvalregim och
propor-tionalistisk regim under samma tak.
Man har som bekant bibehållit
enmansvalkretsarna, men gjort en
överbyggnad som avsåg att
garantera den proportionella rättvisan.
Ett visst antal mandat hölls i reserv
för att utjämna de orättvisor över
landet som helhet som vållades av
majoritetsvalen i de enstaka
kretsarna. Här i Sverige har det danska
experimentet högeligen prisats i
Dagens Nyheter och särskilt har
redaktör Rosenborg i denna tidning prisat
det danska systemet för dess
enkelhet. Man har föreställt sig, att vid
valen i de enstaka kretsarna det skulle
alltjämt väljas på person och
sålunda dels gynnas valet av politiska
personligheter av mera självständig
och mindre partibunden prägel än
vad som skett t. ex. i vårt land,
dels skulle sambandet mellan
väljare och valde alltjämt bibehållas.
Det har varit tämligen förgäves som
jag vid upprepade tillfällen påpekat
hurusom valen i kretsarna under den
nya regimen alltmer fick en annan
prägel och att valkretsarna
tenderade till att nedsjunka till blott
röstningskretsar. Man kunde tydligt
märka hurusom varje parti, helt
logiskt och i överensstämmelse med
sina intressen, uppställde
kandidater i så många kretsar som möjligt
utan avseende på huruvida denna
kandidat hade någon möjlighet att
väljas för denna krets och blott för
att samla röster åt partiet i och för
den efterföljande
röstsammanräkningen över landet som helhet.
Danmarks främste proportionalist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
