Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, maj 1920 - Tenow, Nore: Partival eller personval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
TIDEN
omläggning till val på person,
såsom här ovan framställts, blir en
sådan blockbildning allt svårare att
bringa till stånd, ty en sådan
blockbildning innebär ju givetvis ett
uppgivande på förhand utav egna
personliga åskådningar. Det
gruppsystem, som då skulle råda
jämsides med närvaron i riksdagen av
en del personer av mera medlande
och sammanhållande karaktär, kan
endast tjäna som basis för vad jag
skulle vilja kalla, i motsats till
tvåpartisystemet, enhets- eller
centerparlamentarism, i det att.
regeringsmakten lägges i händerna på män
som till gagnet om också inte alltid
till namnet föra centerpolitik. En
stor olikhet finnes mellan detta
gruppsystem och det franska
politiska systemet, vilket allmänt
(exempelvis av Karl Staaff) och med rätta
utdömdes. I Frankrike har det
hitintills, d. v. s. före det allra sista
valet, gällt för en kandidat att i
sin valkrets samla en majoritet av
vad slag denna vara månde och att
med välformulerade utfästelser av
olika slag, för att icke tala om mutor
och privata löften, samla en
majoritet. Helt annorlunda vid ett
proportionellt valsätt av det personliga
slag som jag föreslagit. Här blir
varje man väld av tämligen
homogena väljargrupper, d. v. s.av just
de personer som för honom äga ett
särskilt mått av förtroende och, för
att nu jämföra med den hitintills
härskande partiproportionalismen,
så tvingas mandatären till en
intimare kontakt med sina väljare och
dessutom utmejslas hos honom ett
skarpare markerat politiskt ansikte.
Mellan det franska gruppsystemet
varest representanten när han
kommer till kammaren måhända ännu
icke vet vilka åsikter han skall
företräda, samt den art av gruppsystem
som här rekommenderats, föreligger
sålunda en djupgående skillnad.
Själva det representativa
statsskicket är i våra dagar föremål för
kraftiga angrepp särskilt från
yttersta vänsterhåll liksom även ehuru i
mindre mån från högerhåll. Det
är ett påstående som ofta och med
synnerlig kraft framföres från
bol-sjevistiskt håll att de breda lagren
bedragas av sina ledare. Sålunda
yttrar Lenin att »storkapitalismen
med tusen trådar står i förbindelse
med det politiska livet och
fullständigt korrumperar detsamma». En
vidare utveckling av hela det
representativa statsskicket torde ha en
icke ringa betydelse för att möta
dessa angrepp. Förrän väljarna bli
långt mera emanciperade från
valledningarnas förmynderskap än nu
kan man icke säga att de
demokratiska grundsatserna äro genomförda.
En större frihet och utvidgat
inflytande åt valmännen är likaledes
ett högst betydande medel för
förhindrande av allsköns korruption och
stagnation inom det politiska livet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
