Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2, maj 1920
- Händelser och spörsmål
- Till bolsjevismens psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till bolsjevismens psykologi.
»Vilket underbart inflytande måtte icke
ordet ’revolution’ ha, eftersom det,
liksom sagornas talisman, kan så att säga,
hålla i bojor tjugu millioners förmåga att
tänka».
»Allt som har epitetet revolutionär är
därmed frigjort från alla inskränkningar,
som humaniteten, anständigheten,
förnuftet eller rättvisan pålägga».
»Regeringens ytterliga despotism
tyckes ha förvirrat alla principer om gott
och ont, om heder och vanheder.
Känsliga blott för sin personliga fara, göra
sig individer av alla klasser utan motvilja
delaktiga i all låghet och skam, om de
därmed betrygga sin personliga
säkerhet».
»Nu läser han i konventets debatter
att Frankrike är det friaste land på
jorden och att främlingarne komma från
alla världens kanter för att nedlägga
sin tillbedjan i frihetens nya tempel».
Dessa reflektioner och otaliga mer ur
en just på svenska utkommen bok äro
som sprungna ur ett betraktande av den
ryska revolutionen under bolsjevismens
regim. Men i själva verket gälla de den
franska revolutionen. De utgöra i sin
helhet ett ytterst intressant och värdefullt
dokument till revolutionens psykologi
överhuvud. Den psykos, som svetsat
samman bolsjevismens välde i Ryssland,
är uppenbarligen intet för denna
revolution enastående. En eller annan detalj
i formerna kan vara olika. Men i grund
och botten gör sig samma stämningar och
samma företeelser gällande i varje
revolution. Den principiella likheten
mellan den ryska och den franska
revolutionen är ju mångfaldiga gånger klarlagd, i
vad det rör den ekonomiska innebörden.
I denna bok lämnas de påtagliga bevisen
för att även stämningsmiljön,
förhoppningarna, missräkningarna och
metoderna i det enskilda fallet äro frapperande
lika. En skildring av stämningar och
upplevelser från den ryska revolutionen
vore i många stycken blott en upprepning
av denna skildring från den franska
revolutionen. Maktfullkomliga och
godtyckliga kommissioner, expropriationer
och häktningar, hela den terroristiska
apparaten, husundersökningar och
närgångna visitationer, vädjanden till folket
i revolutionens och rättvisans namn, de
grövsta våldsdåd i »revolutionens
intresse», slagord och fraser, vilseledande
propagandauppgifter om snar revolution
även i andra länder, svassande manifest,
råhet och hänsynslöshet, bönder som
vägra att sälja sin spannmål mot
regeringens pappersmynt — allt går igen.
I revolutionens Frankrike,
som boken heter, utgöres av brev från
en engelsk dam från en vistelse i
Frankrike åren 1792—95. Den översattes till
franska av Hippolyte Taine och har nu
överflyttats till svenska av Simon
Brandel (Wahlström & Widstrands förlag,
Sthlm, pris kr. 9). Även om man
givetvis måste ställa sig något kritisk till vissa
detaljer i den och alltid måste hålla i
minne, att författarinnan är en adlig
engelsk dam, av instinkt konservativ, kan
man icke bestrida dess betydelse och
sanning. Hippolyte Taine giver den i sitt
förord ampla lovord. Och för
belysningen av den revolutionspsykos, vilken
såsom ovan antytts utgör det psykologiska
underlaget för bolsjevismen, är den
ovärderlig. Utom det, att den är sällsynt
underhållande och intressant. Så till vida,
som den genom de slutsatser den lägger
grunden till detroniserar bolsjevismen från
dess pretenderade ställning såsom
något alldeles enastående i historien och
gör den till blott en ny uppenbarelse av
samma psykos som fötts av andra
revolutioner, är den ju ett svårt slag för
bolsjevismen. Den pekar på den gamla
sanningen att historien upprepar sig —
kanske som Marx sade den ena gången
som tragedi, den andra som fars! — och
att skräckväldet och diktaturen blott äro
episoder under revolutionen; intet
världsförnyande och världsfrälsande, utan
abnorma avbrott i den naturliga
utvecklingen, negativa och ofruktbara som alla
abnormiteter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:37 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1920/0108.html
