Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2, maj 1920
- Händelser och spörsmål
- Arbetsgivaresynpunkter på den industriella demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL.
95
har dock alltid intresse, fast de äro
fragmentariska. Inge Debes norska; bok,
»Ökonomisk demokrati» giver en
betydligt mera ingående och tillfredsställande
redogörelse och är även i förhållande
till omfånget betydligt billigare.
*
Frågan om »samförstånd mellan
industriledning och arbetare» har också
upptagits till behandling av f. statsrådet
Axel Wennersten i en liten uppsats i den
jubileumsskrift, som Sveriges
Industriförbund utgivit för att celebrera sin
tioåriga tillvaro. Uppsatsen lämnar icke
mycken vägledning för ett omdöme i det
uppsatta ämnet. Den är för kort och
saknar bärande linjer. Men den pekar på,
att »det förefaller ligga inom
möjligheternas område, att industriledning och
arbetare skulle kunna sammankomma för
att dryfta det nuvarande svåra industriella
läget och dess krav». Statmakternas
bistånd för detta samarbete borde icke
påkallas. Det borde ske på
frivillighetens väg. Det industrin av staten
borde kräva, vore att få någon lindring i
den sociala lagstiftningens tunga bördor.
»Hoppet står emellertid», säger förf.,
vilken ju framträder såsom en tongivande
målsman för industrin, »till ett
nyupp-kommande samförstånd mellan ledning
och arbetare och ett därmed följande
samarbete till försvarande av den svenska
produktionen såväl mot hotande faror
som mot nedrivande inre krafter, vilka
redan äro i verksamhet, och om vilka
man utan att överskatta deras betydelse
torde kunna säga: det är bättre att
stämma i bäcken än i ån».
Förf. anser vissa tecken tyda på att
»ett försök till närmande mellan de olika
parterna inom industrin borde kunna föras
i syfte att åvägabringa gemensamma
överläggningar om de ekonomiska
problem som äro av avgörande betydelse för
upprätthållandet av vår industriella
produktion under den inträdda kritiska
perioden». »Valet står nu», slutar förf.,
»mellan samförstånd och därav följande pro-
duktionsökning å ena sidan och strid och
tillintetgörelse för stora delar av vår
industri å andra sidan».
Den reflektion, som närmast tränger
sig fram inför denna framställning, är en
fråga: Varför har icke denna insikt om
behovet av ett närmare samarbete mellan
industriledning och arbetare kommit t
i-digare? Den svenska arbetarklassen
har fått kämpa de hårdaste strider för
sin föreningsrätt och det ringaste
inflytande på arbetsvillkoren. Företagarna ha
till det yttersta hävdat sin absoluta makt.
Och när då arbetarklassen äntligen blivit
en makt, när den tilltvingat sig ett relativt
starkt medinflytande, när den kanske
t. o. m. i någon mån förledes till
missgrepp i sin maktkänsla — då, men först
då, komma industrins representanter
plötsligt underfund med behovet av ett
förtroendefullt samarbete! Det är
onekligen ungefär, som att sätta en sten i
rullning, och sedan förskräckas över att
den rullar! Den »omedgörlighet» hos
arbetarna, över vilken det nu från
arbetsgivarna klagas, har sin starka
förklaringsgrund i tidigare omedgörlighet hos
arbetsgivarna. Klagovisor hjälpa föga;
det hela är en rätt förklarlig
reflexrörelse: En annan hållning på
arbetsgivarehåll under tidigare år skulle ha
garanterat en lugnare och tryggare
utveckling av dessa förhållanden inom den
svenska industrin. Utvecklingslinjen
skulle visserligen under alla
omständigheter varit given; ty att hela den
sociala utvecklingen går emot ett reellt
förverkligande av den franska
revolutionens formella program om jämlikhet
mellan människorna, och sålunda mot en
demokratisk industriförvaltning med
samförstånd mellan dess olika element,
därpå bör ingen kunna taga miste. Ej heller
därpå, att ett verkligt sådant
samförstånd icke är förenligt med en exklusiv
privat äganderätt; den sociala
demokratins tillväxt och omdaningen av
äganderättsförhållandena är i grunden blott två
sidor av samma sak, och det är naivt att
vilja den ena men icke den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:37 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1920/0107.html
