Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, juni 1920 - Möller, Gustav: Socialiseringsproblemen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
TIDÉN
dustrin. Samtidigt skall
verksamheten i denna industriella demokrati
mogna arbetarklassen för
ekonomiska ledarevärv och mogna
produktionen själv för samhällets övertagande.
Bygger man på detta sätt, så få vi, så
vitt jag kan se, en organisk
utveckling av det hela, utan att man
föregriper utvecklingen, utan att man
riskerar att gå fel, utan att man
löper den risk, som en planlös
inledning av socialiseringsprocessen
ovillkorligen måste medföra.
VIII.
Innan jag slutar, måste jag
till-lägga några ord om statens
förhållande till företagen. Det råder icke
ringaste tvivel, att när vi skola
realisera dessa väldiga planer, måste vi
även lösa problemet om byråkratin.
Det gagnar intet att skapa en stat,
där ämbetsmännen sitta på byråerna
och leda och behärska produktionen.
Vi måste skapa andra former. Huru:
dant utvecklingen senare kan gå,, vet
jag icke, men jag tror, att en av
förutsättningarna för god frammarsch
är, att man gör företagen så att säga
autonoma, självstyrande, med en
förvaltning, i vilken både arbetarna,
som äro sysselsatta i industrin,
konsumenterna, samhället och slutligen
förvaltningen är representerad. I
många företag bör till besättandet av
de högsta posterna inom
förvaltningen inlämnas förslag från
ingenjörssammanslutningar, från
affärskorporationer och andra. Man bör
för den soeialiserande industrigrenen
skapa en församling av
representanter för arbetarna, konsumenterna
och samhället, liknande den, som
bildar ett av leden i den industriella
demokratin. Denna bör det bli, som
skall välja förvaltningsrådet. Men
den skall ha möjlighet att få förslag
från absolut kompetenta
korporationer på personer, mellan vilka den
kan välja; så kan man skapa en god
förvaltningsapparat för företagen,
där hela ansvaret för utvecklingen
ligger hos företaget själv.
Man undgår genom en dylik
organisation den omväg, vi nu lia. Efter
min uppfattning beror till exempel
det dåliga resultatet av statens
järnvägar i mycket hög grad på den
klumpiga apparat, vi ha, att
riksdagen skall fastställa person- och
frakttaxor, löner, nyanskaffningar m. nu
Vi måste skapa andra och smidigare
former, och jag är säker på, att vi i
de skisserade linjerna äro inne på en
tankegång, som kan befria oss från
byråkratiseringen.
Vi ha en faktor, vars roll att för
ögonblicket vara drivkraften i vår
produktion vore orimligt att
bestrida, och det är det privata
profitintresset. Den faktorn skall, om
någon möjlighet finnes, ersättas, och
efter min uppfattning kan den icke
ersättas bättre än därigenom, att
man gör industrins arbetare och
konsumenterna direkt intresserade i
produktionens utveckling, intresserade i
att främja arbetets intensitet. Det
blir icke längre kapitalisten, som får
vinsten av produktionen, den
tillfaller dessa parter själva antingen
därigenom, att samhället som sådant
blir rikare, eller därigenom, att
arbetarna få högre lön, eller därigenom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
