Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, juni 1920 - Möller, Gustav: Socialiseringsproblemen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: SOCIALISERINGSPROBLEMEN.
103
en statens affärsbank, men den skall
då arbeta vid sidan av de privata
bankerna. Den kommer icke att bli
ansvarig för att företag gå omkull,
medan däremot vid en allmän
socialisering av bankväsendet de
socialistiska bankerna skulle göras ansvariga
därför.
Det finns emellertid ytterligare
två ting, som man bör observera. I
fråga om det ena ha de
tysk-österrikiska socialisterna utpekat vägen;
man skall, så snart sig låter göra, i
samhällets händer överföra de stora
råvarukällor, som ett land äger, hos
oss framför allt trä och järn men
även mindre råvarutillgångar.
Dessutom skall staten i sin hand
överflytta kraftkällorna, hos oss
vattenfallen och alla kraftverk. När vi få
i våra händer landets råvarukällor
och den energi, varöver landet råder,
ha vi praktiskt taget makten över det
ekonomiska livet i Sverige, och från
denna utgångspunkt blir det efter
min uppfattning mycket lätt att
fortsätta det socialiseringsarbete, som
sedan måste göras. Jag tror sålunda,
att det är på trusternas, på
råvarornas och på kraftkällornas
övertagande en genomtänkt
socialdemokratisk politik först och främst bör
inrikta sig.
VII.
Nu är det emellertid efter min
uppfattning på det sättet att man,
när man skall genomföra en sådan
process, har många faktorer att
räkna med, som icke kunna matematiskt
vägas, men som höra till det
mänskliga samfundet. Därför griper spörs-
målet om den industriella
demokratin, om vi nu skola använda detta
uttryck — det täcker icke fullt
begreppet, men vi ha intet bättre — in i
spörsmålet om socialiseringen.
Den industriella demokratin ingår
som en viktig faktor i
socialiseringsarbetet; där skall samfundet och
arbetarklassen sätta in sin kraft. Men
vi skola icke sätta in den blott i de
enskilda företagen, utan vi skola,
såsom man också tänkt sig här i
Danmark, över driftsråden bygga en
annan institution. Personligen lutar
jag närmast åt den uppfattningen,
att man för varje industrigren bör
upprätta ett industriråd. Sedan
kunna dessa råd sammanknytas till
ett faktiskt ekonomiskt parlament. I
industriråden skola sitta
representanter för industrin, alltså för
kapitalisterna, som tills vidare äga
industrin, för industrins arbetare, för
samhället, och slutligen skall där —
och det är ingalunda minst viktigt —
sitta representanter för
konsumenterna. Principen är den, att där
skola sitta representanter för alla de
parter i samhället, som ha ett bestämt
intresse av den och den
industrigrenens, den och den
produktionsgrenens arbete och utveckling. Hos
detta industriråd bör samlas en
betydande makt över produktionen.
Industrirådet skall självfallet ha
alla de uppgifter, som efter det
danska förslaget påvilar det
näringsråd, man föreslår att här
upprätta. Efter mitt sätt att se
bör industrirådet komma att bilda
utgångspunkten för en slags
tvångs-förtrustning av den kapitalistiska in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
