Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, juni 1920 - Kristensen, Marinus: Den politiska kampen i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
TIDEN
hade sin parlamentariska basis i
samarbete med det större
socialdemokratiska partiet. Dess
huvuduppgift var det slutliga genomförandet
av det av venstreministären
Bernt-sen i oktober 1912 framlagda
förslaget till ny grundlag. Detta
förslag mötte motstånd i landstinget,
i det krafter av venstre — under
ledning av J. C. Christensen — sökte
föra detta parti bort från dess eget
förslag.
Kriget utbröt mitt under de
lång-dragna grundlagsförhandlingarna.
Krigsutbrottet framkallade i
Danmark en nästan förlamande ängslan
för landets öde. Och under
intrycket av den allvarliga situationen
gingo de konservativa partierna den
7 augusti 1914 med på att i
riksdagens båda ting enhälligt antaga
den tillfälliga lag om särskilda
åtgärder, som sedan blev
huvudpunkten i den politiska striden. Denna
lag gav inrikesministern Röde en
mycket vidsträckt myndighet över
det ekonomiska livet: rätten till
förbud mot export, till expropriation
av varor, införande av maximipriser
och ransonering etc. Lagen
användes i stor utsträckning och med gott
resultat, men också till stigande
förbittring från de besittande
klassernas sida. Tack vare denna lag var
Danmark under hela kriget det land,
som hade den lägsta prisnivån och
den bästa folknäringen. Naturligtvis
bör dock icke förbises, att i
synnerhet det sistnämnda även
sammanhänger därmed, att Danmark
övervägande är ett lantbruksland.
Trots en allt häftigare agitation
från de besittande klassernas sida
höll den vid krigsutbrottet
proklamerade »borgfreden» dock så till vida,
att den nya grundlagen kunde träda
i kraft den 5 juni 1915 efter ett
»fredsval». Detta berodde dock
mindre på de konservativa partiernas
fredliga avsikter än deras fruktan
för att under krigstidens faror få
övertaga makten och ansvaret.
Den ekonomiska politiken
fortsattes efter samma banor. Danmark
drabbades vid blockadens
proklamering av en oerhörd arbetslöshet.
Den danska industrin måste ju
uteslutande leva på importerade
rå-materialier och bränsle.
Arbetslösheten omfattade under långa tider
701— 80,000 arbetare, eller
hän-emot tredjedelen av alla
industriarbetare i Danmark. Denna katastrof
möttes genom kolossala statstillskott
till arbetslöshetskassorna, så att
arbetarna praktiskt taget undgingo
egentlig nöd. Men detta och de
stora tillskotten till prisregleringen
medförde växande skatter, vilka
uteslutande lades som direkta skatter
på de stora inkomsterna och
för-mögenheterna. Under nästan hela
krigstiden höllos så gott som alla
inkomster under 6,000 kr. fria från
nya skatter, och förhållandet
mellan direkta och indirekta skatter, som
före kriget var som 1 till 3, är nu
omvänt, ja, snarast som 5 till 1.
Det tör vara obehövligt att gå
vidare in på detaljer. Det lär dock
vara lätt att förstå, att ett ständigt
våldsammare raseri reste sig mot
socialdemokratin och regeringen
från alla anhängare av »det fria och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
