Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, juni 1920 - Kristensen, Marinus: Den politiska kampen i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
TIDEN
i en offentlig förklaring kravet på
nyval. Högern vågade icke annat
än följa efter, och en medlem av
socialdemokratin, Marott, som
bergtagits av chauvinisterna, slöt sig
likaledes till sällskapet. Venstre
undandrog sig ett avgörande på
parlamentariskt sätt genom att låta sin
ordförande gå till kungen med ett
meddelande om, att regeringen nu hade
mistat riksdagsmajoritetens
förtroende, samt med kravet på nyval strax.
Allt detta skedde lördagen den 27
mars, efter det att chauvinisternas
ledare konfererat med venstres
ordförande.
Måndagen den 29 mars kl. 12
meddelade kungen den radikala
regeringen dess avsked, utan att
meddela, vem som fått uppdraget att
bilda den nya regeringen.
Meddelandet väckte ett oerhört uppseende.
Två timmar efter detsamma utkom
en extra upplaga av
Social-Demokraten, vari kungens handling
stämplades som statskupp. Samma
kväll samlades partiets och
fackföreningsrörelsens huvudledning och
antog ett ultimatum till kungen om
att innan nästa morgon kl. 9
återställa författningsmässiga tillstånd,
då förslag om generalstrejk eljest
skulle framställas. Tisdags middag
svarade kungen med att utnämna
ministären Liebe, som förklarade sig
vilja utskriva val utan att först
sammankalla riksdagen.
Den danska arbetarklassen hade
därmed ställts inför följande
situation : Riksdagen var undertryckt, den
parlamentariska regeringen
bortjagad, en oparlamentarisk klickrege-
ring bildad, ett överrumplingsval
utskrivet på en orättfärdig vallags,
grund, medan samtidigt hotet om
lockout mot 150,000 arbetare hade
rests. Under dessa förhållanden
sammanträdde den fackliga
landsorganisationens generalförsamling
till möte onsdagen före påsk. Inom
loppet av två timmar hade den
fattat sitt beslut: Generalstrejk senast
från och med tisdagen efter påsk för
uppnåendet av följande krav: 1)
statskuppsregeringen avlägsnas, 2}
riksdagen sammankallas, 3) en
rättfärdig vallag åvägabringas, 4)
lockouthotet återtages och utfästelse
gives om höjning av de lägst
avlönade arbetarnas löner, 5) säkerhet
för en dyrtidsreglering i augusti
månad och 6) amnesti för alla politiska
fångar.
En rad fack började genast
strejken och förhandlingar mellan
socialdemokratins ledning och kungen,
inleddes. På påskafton gingo
Köpenhamns stadsfullmäktige till
kungen och följande natt voro alla
partiledarna kallade till förhandling.
Påskdagens morgon voro samtliga
arbetarnas krav uppfyllda och
generalstrejken avblåstes. Syndikalistiskt
färgade fack, såsom hamnarbetarna,,
sjömännen m. fi. beslöto dock att
strejka vidare för separata krav.
Nästa söndag var vallagen antagen
och
VALET
utskrivet till den 26 april.
Generalstrejksproklamationen hade väckt en
omåttlig panik bland venstres agra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
