Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Liedstrand, Emil: Överblick av den svenska socialförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
TIDEN
Den nu beskrivna debiterings- och
uppbördsapparaten ger ovillkorligen
ett starkt intryck av betydande
tyngd och brist på samorganisation.
En mångfald statliga och kommunala
myndigheter hava fått sig tilldelade
uppgifter av en betydande
omfattning. I icke obetydlig utsträckning
förekomma arbeten av mer eller
mindre utpräglad karaktär av
dubbelarbete. Ett par exempel härpå må
nämnas. Förteckningarna för
pensionsförsäkringen och
förteckningarna över de sjukförsäkrade omfatta
i stort sett samma befolkningslager.
En sammanslagning dels av dessa
förteckningar, dels av
pensionsavgifter och normala sjukavgifter borde
icke innebära oöverkomliga
svårigheter. Detsamma gäller å ena sidan
förteckningar och avgifter för
olycksfallsförsäkringen, å andra sidan de
för sjukförsäkringen erforderliga
förteckningarna över arbetsgivarna
och riskavgifterna.
Slutligen må erinras om redan nu
befintliga register av olika slag, som
äro upprättade för den
hittillsvarande socialförsäkringen, och andra
handlingar, som borde kunna bliva
till största gagn för
sjukförsäkringen, såsom:
1) Pensionsstyrelsens register över
alla personer i avgiftspliktig ålder;
2) Pensionsstyrelsens register över
sina pensionärer och
understöds-tagare;
3) Riksförsäkringsanstaltens stora
register över alla arbetsgivare och
arbetsföretag i landet;
4) Riksförsäkringsanstaltens
specialregister över större arbetsgivare;
5) I Riksförsäkringsanstalten
tillgängliga uppgifter angående alla
större arbetsgivare, såsom uppgifter
angående tekniska och hygieniska
anordningar, dagsverks- och
löneuppgifter, etc.
De ovan anförda förhållandena
peka otvetydigt på behovet av ett
närmande mellan socialförsäkringens
olika organ till varandra, ett
närmande, vars fullständiga
förverkligande icke torde kunna uppnås annat
än genom sammanslagning av
desamma efter i huvudsak de linjer, som
ovan angivits i samband med
översikten av ersättningsfrågornas
behandling. Genom ett dylikt
närmande eller sammanslagning böra de
ovannämnda dubbelarbetena kunna i
väsentlig mån elimineras. Med
avseende å försäkringsavgifterna torde
med bibehållande i huvudsak av
nuvarande principer en
sammanslagning kunna ske till två
avgiftssystem, det ena avseende
pensionsförsäkringen och den del av
sjukförsäkringen, som motsvarar den
normala sjukrisken, det andra avseende
olycksfallsförsäkringen och den del
av sjukförsäkringen, som motsvarar
yrkessjukrisken. De förra avgifterna
skulle då betalas av de försäkrade, de
senare av arbetsgivarna.
Ett ytterligare steg i samma
riktning skulle vara att sammanslå alla
avgifter till ett enda system. För
att denna åtgärd skall medföra
någon ytterligare förenkling torde
emellertid erfordras en väsentlig
omläggning av principerna för
kostnadernas täckande. Härmed är jag
inne på frågan, huruvida ett system
med speciella försäkringsavgifter
överhuvud bör komma till
användning i socialförsäkringen eller om
icke en annan enklare väg bör följas,
nämligen den att uttaga kostnaderna
tillsammans med de direkta
skatterna.
Vid första påseende kan det
måhända synas vara riktigast, att för
de speciella och på visst sätt
begränsade syften, som socialförsäkringen
avser, medlen i huvudsak anskaffas
genom speciella försäkringsavgifter,
som äro ekvivalenta med de
förmåner, försäkringen erbjuder. När det
gäller ett försäkringsföretag med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
