Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Liedstrand, Emil: Överblick av den svenska socialförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL LIEDSTRAND: DEN SVENSKA SOCIALFÖRSÄKRINGEN. 153
rent kapitalistiska syften, är det
uppenbart, att en dylik
korrespondens i huvudsak måste eftersträvas.
Saken ställer sig emellertid helt
annorlunda, när det gäller en
socialförsäkring, vars syften icke böra vara
kapitalistiska utan sociala. De
grundläggande principerna för en dylik
försäkring böra enligt min mening
vara å ena sidan beredandet av
ersättningar i mån av behov, å andra
sidan uttagandet av avgifter i mån
av förmåga. Då den sistnämnda
principen är densamma, som den för den
statliga inkomst- och
förmögenhetsskatten gällande, synes mig denna
skatt vara lämpad att i sig upptaga
jämväl avgifterna för
socialförsäkringen. Med hänsyn därtill, att de
lägre inkomsttagarnas skatteförmåga
i icke oväsentlig grad ökas genom de
förmåner, socialförsäkringen bereder
dem — särskilt om den utvidgas i
enlighet med förut angivna principer
— torde det emellertid kunna anses
skäligt, att en förskjutning nedåt av
skalorna för inkomst- och
förmögenhetsskatten åstadkommes. Genom en
dylik förskjutning vinnes jämväl den
fördelen, att en lämplig metod
erhålles för beräkning av den
"normal-inkomst", som är av grundläggande
betydelse vid bestämmandet av
ersättningar i enlighet med de
principer, för vilka i det föregående
redogjorts. Normalinkomsten skulle då
lämpligen kunna beräknas såsom den
genomsnittliga taxerade inkomsten
under hela försäkringstiden. Med
avseende å ersättningar vid
moderskap och under den första
sjukdomstiden torde beräkningen böra
förenklas på det sätt, att exempelvis
hänsyn endast tages till de tre senaste
årens taxerade inkomster. I detta
sammanhang må nämnas, att ett
genomförande av skatteprincipen för
kostnadernas täckande följdriktigt
leder till den förändringen av den
ovannämnda principen för ersätt-
ningarnas beräkning, att
nedsättningen i de kontanta ersättningarna
på grund av försumlighet med
avseende å avgiftsbetalningen sker i
samma relation som förhållandet mellan
icke betalda inkomst- och
förmögenhetsskattebelopp och de påförda.
Med avseende å kostnaderna för
den del av socialförsäkringen, som
belöper å sådana olycksfall eller
sjukdomar, som härleda sig från arbete
för arbetsgivares räkning, torde det
vara den allmänna uppfattningen,
att ett system med
försäkringsavgifter, som betalas av arbetsgivarna, är
det mest riktiga. Då givetvis dessa
avgifter av arbetsgivarna inräknas
i produktionskostnaderna, komma
emellertid konsumenterna att i sista
hand få betala desamma genom högre
pris på de producerade varorna.
Skillnaderna mellan ett system med
försäkringsavgifter, som betalas av
arbetsgivarna, och ett system, där
kostnaderna för försäkringen ingå i
inkomst- och förmögenhetsskatten,
torde alltså i huvudsak bliva
följande :
1. Genom avgiftssystemet fördelas
kostnaderna i enlighet med vars och
ens konsumtion, vilket på det hela
taget blir detsamma, som en
fördelning i proportion till inkomsterna. —
Genom skattesystemet fördelas
däremot kostnaderna progressivt efter
växande inkomst.
2. Genom ett avgiftssystem kunna
de arbetsgivare, vilka utrustat sina
företag med goda skydds- och
hygieniska anordningar, att erhålla en viss
kompensation för de härav
föranledda kostnaderna genom billigare
premier, under det att vid
skattesystemet ingen hänsyn tages till de
nämnda anordningarna.
I enlighet med ovanstående punkt
1 skulle effekten av en omläggning
från avgifts- till skattesystem bliva,
att de högre inkomsttagarna finge
betala relativt mera än de lägre, un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
