Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Liedstrand, Emil: Överblick av den svenska socialförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL LIEDSTRAND: DEN SVENSKA SOCIALFÖRSÄKRINGEN. 155
tagas för varje år till sådant belopp,
att de tillsammans med fondens
avkastning täcka under året utbetalda
ersättningar (med tillägg eller
avdrag för ökningen resp. minskningen
under året av de beräknade framtida
kostnaderna).
Metoden 3: Fondering sker för
varje försäkrad under hela
försäkringstiden av så stor del av de
uttagna medlen, att det årliga
beloppet härav kan hållas oförändrat
under hela den tid, det åligger den
försäkrade att verkställa inbetalningar.
Det sammanlagda årliga beloppet av
de medel, som skola uttagas, erhålles
på sätt analogt med metoden 2.
Inom pensionsförsäkringen
till-lämpas metoden 3 med avseende å
kostnaderna för avgiftspensionerna,
men metoden 1 med avseende å
kostnaderna för pensionstillägg och
understöd. Inom
olycksfallsförsäkringen användes metoden 2. Vad
sjukförsäkringen beträffar, är i
lagförslaget ej närmare angivet, vilken
väg skall följas, men torde man
kunna förvänta, att liksom i
olycksfallsförsäkringen metoden 2 skall
komma till användning. Skillnaden
i resultatet av en tillämpning av
resp. metoden 1, 2 och 3 är
emellertid för sjukförsäkringen relativt
obetydlig.
För ett fullständigt genomförande
av metoden 1 för kostnadernas
täckande talar huvudsakligen det
skälet, att detta skulle göra särskilda
övergångsbestämmelser obehövliga.
Huru tilltalande en sådan anordning
ur allmänt social synpunkt än kan
förefalla, torde ett inslående på
denna väg icke vara att tillråda,
detta i huvudsak av följande skäl:
1) De äldre generationerna skulle
i alltför hög grad gynnas på de
yngres bekostnad. De förra skulle
nämligen komma i åtnjutande av
socialförsäkringens stora förmåner
utan att i någon mån hava fått bära
den betydande ekonomiska
belastning, som de yngre givetvis måste
underkasta sig under den tid,
avgiftsbetalning äger rum.
2) Den ifrågavarande sociala
lagstiftningens karaktär av
"försäkring" skulle i väsentlig grad
reduceras. Korrespondensen mellan
avgiftsbetalning och utbekommande av
ersättningar skulle nämligen vid en
konsekvent tillämpning av metoden
helt upphöra. Härmed skulle
emellertid en kraftig sporre till
ordentligt fullgörande av skyldigheten att
betala avgifter försvinna, vilket i sin
tur skulle öka belastningen för de
ordentliga betalarna.
3) Totalkostnaden för
ersättningarna skulle ökas i sådan grad, att
möjligheten för genomförandet av en
verkligt effektiv socialförsäkring
därmed skulle, om ej helt
omöjliggöras, så dock i överväldigande grad
försvåras. Till belysande av
skillnaden i kostnaderna för vissa delar av
försäkringen må hänvisas till vad
ovan nämnts i samband med frågan
om ett inrymmande i försäkringen
av begravningshjälp. Den av
socialförsäkringskommittén enligt
metoden 1 beräknade kostnaden härför
av 7 miljoner kronor skulle genom
användande av metoden 3 reduceras
till cirka 1 miljon kronor, vilket
belopp erhållits under antagande av 4
proc. räntefot.
På grund av vad nu anförts bör
enligt min mening metoden 3 i
princip genomföras. Beträffande
ersättningar vid sjukdom och moderskap
torde man dock för enkelhets skull
kunna nöja sig med någon av
metoderna 1 eller 2. Vid en eventuell
barnförsäkring bör i konsekvens med
metoden 3 en negativ fondering ske,
d. v. s. de härpå nedlagda
kostnaderna bokföras som fordringar på
den uppväxande generationen. Detta
innebär bl. a. att de yngre
generationerna genomgående få till en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
