Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Liedstrand, Emil: Överblick av den svenska socialförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
TIDEN
der det att de hittills fått betala
relativt lika mycket. Rättvisan i en
förändring av denna art är emellertid
redan länge erkänd på andra
områden. Beträffande den andra
punkten innebär skattesystemet onekligen
en försämring. Då emellertid denna
utan allt för avsevärda svårigheter i
väsentlig mån torde kunna
kompenseras genom en rationalisering av vår
yrkesinspektion, t. ex. genom
utdelande av premier till arbetsgivare,
som genomföra goda skydds- och
hygieniska anordningar, etc, är med
hänsyn till de stora
förvaltningskostnader, som ett avgiftssystem innebär,
enligt min mening skattesystemet att
föredraga jämväl med avseende å
ersättningar på grund av olycksfall
och sjukdom genom arbete för
arbetsgivares räkning.
Fördelen med skattesystemet
ligger främst uti en betydande
förenkling av förvaltningen och därav
följande kostnadsbesparing. Den nu
befintliga socialförsäkringen har i
praktiken visat sig kräva en
fyrdubbelt större och dyrbarare
förvaltningsapparat än vad från början
beräknats. För närvarande torde man
kunna uppskatta enbart de centrala
förvaltningskostnaderna för
pensions- och olycksfallsförsäkringen
till cirka 5½ miljoner kronor för
är. Läggas härtill kostnaderna för
den lokala förvaltningen och de
blivande mycket betydande kostnaderna
för den föreslagna sjukförsäkringen,
av kommittén beräknade till 7½
miljoner kronor för år, torde behovet
av en förenkling av
socialförsäkringens förvaltning ligga i öppen dag.
Att en övergång från
avgiftssystem till skattesystem för
kostnadernas täckande måste medföra en
högst betydande förenkling av
förvaltningen torde vara utan vidare
klart. I stället för hela den
vidlyftiga debiterings- och
uppbördsapparat, som förut beskrivits, erfordras
endast en viss utvidgning av den
redan förefintliga organisationen för
debitering och uppbörd av
kronoskatt (på grund av det ökade
antalet skatteobjekt genom
modifikationen av skatteskalorna) och en
registrering av taxerade inkomster
samt påförda och erlagda
skattebelopp.
En annan vinst med skattesystemet,
vars storlek är svårare att bedöma,
torde uppkomma genom en
minskning av ersättningarna i vissa fall.
Det är en känd företeelse, att
personer, som hava att betala avgifter
för en försäkring, i stor
utsträckning på- allt sätt bemöda sig
om att erhålla valuta av sin
försäkring och därför ofta onödigtvis
söka ersättning. Sålunda har man
kunnat konstatera, att genomförandet
av en social sjukförsäkring väsentligt
ökat den observerade sjukligheten.
Därigenom att avgiften utan att
direkt synas rent automatiskt ingår i
skatten torde impulserna till att söka
draga oberättigade fördelar av
försäkringen bliva väsentligt svagare,
än om en ständigt återkommande
försäkringsavgift skall betalas.
Till kapitlet om
försäkringskostnadernas täckande hör ännu en ytterst
betydelsefull principfråga, nämligen
den, huruvida och i vilken
omfattning fondering av de för
socialförsäkringen uttagna medlen bör ske.
Med avseende å denna fråga finnas
i huvudsak följande tre metoder att
välja mellan:
Metoden 1: Ingen som helst
fondering sker. Medel uttagas för varje
år till belopp motsvarande summan
av under resp. år utbetalda
ersättningar.
Metoden 2: Fondering sker vid
varje års slut av ett belopp, som
för-säkringstekniskt motsvarar de
framtida kostnaderna för under året
inträffade försäkringsfall. Medel ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>