Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Stéenhoff, Frida: Äktenskapets framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIDA STÉENHOFF: ÄKTENSKAPETS FRAMTID.
177
söka förvärvsarbete, medelklassen
och för detta spetsarna gå samma
väg, deras kvinnor kunna ej längre
betunga mannen ensam med
pen-ninganskaffandet. Men den
tredubbla bördan för kvinnan att vara
förvärvsarbeterska, hushållerska och
moder betingar nödvändgt
modifikationer i den hittills gällande
familjeordningen.
Det torde ej vara överdrift att
säga, att familjelivet, och därmed
äktenskapet, nu genomgår en kris.
Svårligen kan det hittills härskande
systemet stanna mitt i den
utförsbacke, där det nu befinner sig. Blott
en lycklig utveckling av
förhållandena kan föra familjen och
äktenskapet från vågdalens botten upp till
nya, ljusa höjder.
För att förstå eller åtminstone en
smula gissa sig till äktenskapets
framtid är det nödvändigt att söka
klarlägga bilden av det traditionella
äktenskapet så som det vuxit fram
ur det antika äktenskapet. Båda
dessa typer stödja sig på principen
om mannens auktoritet. Den som
önskar grundlig upplysning om
denna princip hänvisas till den
franske skriftställaren och statsmannen
Bonald, som i början av nittonde
århundradet med stor talang och
konsekvens utformade teorien om
mannens auktoritet i äktenskapet.
Bonalds ryktbara bok »Le divorce»,
som kraftigast hävdade
auktoritetsprincipen, skrevs för att bekämpa
den av franska revolutionen
åvägabragta skilsmässolagen. Det
lyckades Bonald att under reaktionen få
skilsmässan upphävd.
Tidén n.r 4, 1920.
Icke utan förstämning såg jag
hur denne Bonald gick igen hos oss
i agitationen mot den nya
gifter-målsbalken — fast han levde och
verkade för mera än hundra år
sedan. Hur ofta citerades han ej t. ex.
av Harald Nielsen i dennes
»Moderna äktenskap», vilken skrift
huvudsakligen byggde sin
argumentation på lärofadern Bonald, till och
med i så motbjudande bevisföring
som att kvinnan kan bli moder mot
sin vilja — och därför icke bör
ha någon vilja.
I alla tidigare äktenskapslagar,
även vår av 1734, möter oss samma
auktoritetsuppfattning som den
bo-naldska. Revolten, som obestridligt
under de senare femtio åren gjorts
mot äktenskapet har mer eller
mindre medvetet varit revolt mot denna
anda. Flertalet revolterande ha
kanske icke förty ingått lagligt
äktenskap, därför att de funnit detta
vara rättast eller fördelaktigast eller
båda delarna, men de ha gjort det
under inre protest mot den orättvisa
och barbariska lagstiftning, som
ställde kvinnorna så gott som
rättslösa inom äktenskapet. Därigenom
att »praktiken» i regel varit mycket
humanare än lagarna på detta
område, blevo många kvinnor först
genom agitationen kring den nya
äktenskapslagen underkunniga om
till vilka djup av orättfärdighet den
äkta mannen haft lagens medgivande
att sjunka. Intet kan tydligare
ådagalägga, att vår tid har något
som gångna århundraden ej ägde,
nämligen likartad rättsuppfattning
för man och kvinna. Detta är en
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
