Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Stéenhoff, Frida: Äktenskapets framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
TIDEN
av de faktiska landvinningar
kultu-ren gjort även på det mest
konservativa av alla plan, familjelivets.
Den traditionella familjetypens
modifiering och omvandling fram
mot mera tidsenliga former måste
oundvikligen verka nedbrytande på
mannens auktoritet. Så länge
mannen var familjens enlda stöd, hade1 h¾n
hela makten. När samhället började
hjälpa honom med barnen, tog det
sin del av bestämmanderätten.
Detsamma gäller kvinnorna. Vid
världskrigets början räknade Europa och
Amerika omkring sextio millioner
förvärvsarbetande kvinnor, varav
ungefär hälften voro gifta. Under
kriget ökades i betydande grad den
nämnda siffran, samtidigt som
staterna med nya metoder i ständigt
stigande omfattning måste taga vård
om barnen. Det ligger därför nära
till hands att tala om nutidens av
omständigheterna modifierade
familjetyp.
I den ringa mån framtiden kan
bedömas ur nuvarande förhållanden
ser det ut som om ännu mer
effektiva stöd måste uppbringas, om
folkflertalets barn skola få en
tillfredsställande och harmonisk uppfostran.
Det förefaller som om familjetypen
skulle fortsätta sin orientering åt
social gemensamhetssträvan för att
rädda så många individer som
möjligt undan separatismens risk till
solidaritetens trygghet. Men hur skall
man då tänka sig äktenskapets
gestaltning?
Summan av de reflexioner en
kulturellt intresserad person för
närvarande gör inför äktenskapsproble-
met blir egentligen mera negativ än
positiv. Det är svårt att förutse
hur äktenskapet, fattat som
samhällelig institution, kommer att arta sig.
Det är lättare att säga, hur dèt
troligen icke blir. Den manliga
abso-lutismen enligt den »bonaldska
andens» ideal hör troligen för alltid
till förgångna tidsskeden, därför att
den icke passar ihop med nutidens
rättsmedvetande eller samhällets
ekonomiska struktur. För dem som
se räddningen i ett restaurerande av
övergivna och så att säga urvuxna
principer är säkerligen en stark
politisk reaktion det enda, de ha att
hoppas på. Då komma liksom i
början av 1800-talet, de gamla
förhållandena tillbaka.
Men för andra, som icke vilja
räkna med reaktionen som en
nödvändig utvecklingsform, ter sig
räddningen i att vi finna anpassning för
den monogama familjen, såsom
varande den högsta äktenskapsformen,
i den miljö, där far, mor och barn nu
röra sig. Det gäller rent materiell
anpassning, ekonomi, bostad,
kulturvanor. Blir denna anpassning
omöjliggjord i svallvågorna av alla
bränningar och skeppsbrott, som är
ordningen eller oordningen för
dagen, riskera vi att förlora, genom
bristande materiell organisation,
dyrbara andliga värden.
Äktenskapets lyckliga framtid
beror av att det mer och mer blir en
andlig institution, ett band mellan
två varandra motsvarande andar.
Detta andliga drag i föreningen
mellan man och kvinna — som
många kalla det religiösa elementet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
