Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Sandler, Rickard: Kring budgetreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgifter böra bestridas av samma års inkomster, uppställdes det kravet,
att för reglering av 1919 års tilläggsstat icke borde "tagas i anspråk
andra kassafondsmedel än de som verkligen, såsom under året
inflytande, kunna därunder användas". Följaktligen ansåg sig finansministern
icke böra, såsom tidigare skett, i finansplanen räkna med möjligheten
att för tilläggsstaten disponera bokföringsmässigt överskott för år 1919,
vilket såsom väsentligen härrörande från krigskon junkturskatten icke
komme att inflyta förrän under 1920.
I 1920 års finansplan fullföljdes denna tankegång ytterligare ett
stycke. Helt och hållet kunde icke de olyckliga verkningarna av
krigs-konjunkturskattens redovisning i budgeten avlägsnas på en gång. Det
må erinras om att både 1919 och 1920 års riksstater upptagit som
inkomst krigskonjunkturskattemedel, som faktiskt tillhöra resp. 1920
och 1921. Däråt kunde icke något göras i 1919 års finansplan.
Det nya steget framåt mot en sundare finansiering, som togs genom
1920 års finansplan, antydde finansministern sålunda:
Fjolårets (1919) tilläggsstat behövde taga i anspråk mer än tvenne
uppbörder av krigskonjunkturskatt (enär kassafonden hade en brist
av 47 mill. vid årets början, måste nära 250 av krigskonjunkturskattens
303 mill. inflyta för att bestrida de 202 mill. tilläggsstaten krävde av
kassafonden). För tillgodoseende av årets tilläggsstat borde behovet
bliva mer än fyllt redan genom den första skatteuppbörden. "Det kan
t. o. m. komma att visa sig, då alla på statsregleringsresultatet 1919
inverkande faktorer kunna fullt överblickas, att man med innevarande
år skall hava i det närmaste nått målet: att för tilläggsstaten använda
allenast de tillgångar, som finnas verkligen tillgängliga vid årets början."
Denna försiktigt uttalade förhoppning har numera visat sig fullt
grundad. Kassafondsbehållningen vid början av 1920 är nämligen
även efter f rånräknande av den krigskon junkturskatt, som tillhör 1919
års riksstat men influtit först under innevarande år, mer än tillräcklig
för bestridande av de anspråk 1920 års tilläggsstat ställer på
kassafonden.
Läget har sålunda förbättrat sig i dessa tre etapper:
1918 års tilläggsstat finansierades delvis genom medel, som inflöto
först efter 1918. 1919 års tilläggsstat genom medel, som inflöto helt
och hållet under 1919. 1920 års tilläggsstat genom medel, som funnos
tillgängliga vid början av 1920.
Betydelsen av att detta resultat nu uppnåtts ligger icke minst däri,
att man nu med större jämnmod kan motse den näraliggande dag,
då krigskonjunkturskattekällan alldeles upphör att flöda. Ty den har
ju varit den förnämsta källan till de överskott, med vilka tilläggsstaten
finansierats.
— 257 —
Tidén mr 0—6 1920. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
