Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Sandler, Rickard: Kring budgetreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Även en annan konsolideringsprocess, vilken håller på att fullbordas,
torde här böra omnämnas.
Kassafonden har innehålllit och innehåller alltjämt en annan fiktiv
tillgång, nämligen sådana överskott från affärsverk, som icke
inlevererats. I tidigare riksbokslut hava nämligen som inkomster uppförts
alla överskott från affärsverk, oavsett om dessa överskott verkligen
inlevererats under året till statsverket. För ett par år sedan utgjorde
sådana icke levererade överskott omkring 60 millioner. Dessa millioner,
som aldrig influtit till statsverket, ha legat och ståtat i kassafonden utan
att kunna tillgripas som rörelsemedel för statsverket. Numera torde
denna fiktiva tillgång utgöra drygt 30 millioner, varav det allra mesta
är överskott, som telegrafverket behållit som verkets eget rörelsekapital.
Blir detta belopp som rimligt är avskrivet från kassafonden, är den för
framtiden befriad från även denna fiktiva tillgång. Ty med 1919 års
riksbokslut är den anordningen genomförd, att överskotten tillföras
rikshuvudboken det år de verkligen inkomma till statsverket. Inga
överskott alls från affärsverkens rörelse 1919 äro i det sista
riksbokslutet uppförda. De ingå i stället i 1920 års bokslut, en i all stillhet
genomförd konsolidering av kassafonden, som icke är att förakta.
Till förarbetena på den stora budgetreformen höra åtskilliga andra
åtgärder, som här endast i korthet kunna beröras. I enlighet med
uttalanden i 1919 års finansplan tillsattes dels en budgetårskommitté,
som har att framlägga förslag om budgetårets omläggning och på vars
hemställan vid 1920 års riksdag genomförts de grundlagsändringar,
som för ändamålet erfordras, dels sakkunniga med uppdrag att
framlägga nytt förslag angående ett centralt räkenskapsverk. Dessa
sakkunnigas arbete ledde till beslut om upprättande från och med 1
januari 1921 av ett riksräkenskapsverk. Efter dettas tillkomst
har man anledning vänta, att statens räkenskapsväsen skall snabbt
reformeras dithän, att månatliga avslut kunna göras och
budgetläget sålunda kunna vid varje tidpunkt på året med tillräcklig
noggrannhet fastställas. För att bereda bättre underlag för den
nu mera så betydelsefulla beräkningen av inkomstskatten har vid 1920
års riksdag anslagits medel till årlig bearbetning av taxeringarna. Till
befrämjande av fastheten i finansdepartementets budgetarbete har vid
departementets nyorganisation från 1 juli i år inrättats en särskild
budgetbyrå. Det återstår för riksdagen att finna tillfredsställande former
för sin andel i budgetarbetet. Förutsättningarna för detta ha blivit
väsentligt förändrade genom att inkomstskatten gjorts rörlig,
varigenom skapats ett lätthandterligt instrument för att åstadkomma den
justering på inkomstsidan, vartill riksdagens behandling av riksstatens
utgifter ger anledning. Det skulle säkerligen befrämja sparsamheten
— 258 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
