Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Undén, Östen: De mänskliga rättigheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej, såvitt man vet, någonstädes vara utsatta för förföljelser på grund
av sina åsikter och sin propaganda. Deras mänskliga rättigheter löpa
alltså ingen fara. Någon särskilt beundransvärd generositet kan således
sovjetrepubliken icke berömma sig av i fråga om utportionerandet av
friheterna.
Överhuvud är ingenting mer främmande för den nya ryska
författningen än att tolerera några slags självständiga rättigheter gentemot
staten. Sådana anses tydligen innebära fara för det bestående. Där
finns då heller intet utrymme för den rätt till "motstånd mot
förtryck", som upptogs i 1789 års franska deklaration och som i en
följande fransk författning (1795) till och med utformades till en verklig
"rätt att göra uppror" mot en regering, som kränker folkets
rättigheter — le plus sacré des droits et le plus indispensable des devoirs
("den heligaste rätt och den mest oeftergivliga förpliktelse"). Än
mindre ha Rysslands härskare gett sitt folk motsvarande rätt, som den
svenska landslagen tillerkände svearna, nämligen "att konung taga, så
ock att vräka".
Det har alltså förekommit mer avancerade författningar än deri
ryska, och de "mänskliga rättigheternas" historia är inte fullkomnad
med den nyaste deklarationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
