Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Wigforss, Ernst: Demokratiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMOKRATISKA PROBLEM
Strödda uppslag- till en diskussion
AV ERNST WIGFORSS.
st*
f"^INNS DET NÅGRA PROBLEM FÖR DEMOKRATIN?
^ Olösta problem kanske för dess egna bekännare? Man vore
frestad att tvivla därpå, när man hör med vilken säkerhet
ståndpunkter eller handlingssätt ofta avfärdas såsom uppenbara försyndelser
mot en demokrati, om vars innebörd man synes förutsätta allmän
enighet. Eller är det bara just nu en begriplig reaktion gentemot
förkunnelsen om en mer eller mindre blodig diktatur, som lockar många
demokrater att förenkla sin egen ståndpunkt, att göra den mera
avslutad och absolut, än den tidigare tett sig för dem själva? Allmän
rösträtt, parlamentarism, flertalets rätt — finns det något dunkel kvar ?
Kan man våga komma med invändningar, reservationer, utan att
därför omedelbart kunna inordnas bland de nya fienderna till "den
borgerliga demokratin’’ från vänster eller bland dess inte fullt säkra
proselyter från höger?
Det finns nog tecken, som tyda på att man även inom den svenska
demokratin kan ha sinne för nya möjligheter och ögat öppet för de
hävdvunna formlernas begränsning. Ett par exempel. Den
socialdemokratiska partikongressen våren 1920 avvisade förslaget att i
programmet inskriva ordet enkammarsystem. Men segern över denna
mest konsekventa form av borgerlig demokrati hembars inte av
moderationens gamla argument om behövligheten av en regulator och broms på
folkviljans hastigt rullande hjul. Man kunde snarare påstå, att det
var en fläkt av den revolutionära rådsidén, som höll dörrarna till en
första kammare öppna. Ty när Branting för sin linje vann
kongressens majoritet, var det genom hänvisning till behovet av ett
ekonomiskt parlament, en producenternas särskilda representation. Och
därmed är man utan tvivel inne på frågorna om en annan form för
representation, än den rent geografiska. Idéerna om industriell
självstyrelse, om ett samhälle styrt av funktionella organ, om begränsningen
— 279 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
