Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Örne, Anders: Kooperation och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOOPERATION OCH POLITIK
Några synpunkter på ett gammalt
diskussionsämne.
AV ANDERS ORNE.
FRÅGAN OM KONSUMTIONSFÖRENINGARNAS
STÄLL-ning till de politiska partierna är visserligen för närvarande icke
synnerligen aktuell i vårt land. Men den har alltid ett stort
teoretiskt intresse och hör för övrigt till de diskussionsämnen, som
aldrig dö så fullständigt, att de icke vid en lämplig tidpunkt kunna
uppstå till nytt liv. Några ord till dess belysning torde därför kunna
försvara sin plats i denna publikation.
För att kunna besvara frågan, huruvida det överhuvudtaget ligger
någon förnuftig mening i att förbinda begreppet kooperativ förening
med adjektiv, som beteckna viss partifärg, är det till en början alldeles
nödvändigt att klargöra vad den kooperativa föreningen är och vill.
Underlåtenheten att göra detta har vållat heta och förödande strider
inom kooperationen, strider, vars föremål i själva verket haft ungefär
lika stor reell betydelse som den medeltida tvisten om änglarnas kön.
De som utan dold undermening anse, att konsumtionsföreningarna
böra antaga ett visst politiskt program, ha efter allt att döma fäst
sig i främsta rummet vid deras egenskap att vara sammanslutningar
av ett antal personer. Härav följer, menar man, att de, liksom
fackföreningar och politiska organisationer, kunna ge uttryck för sina
medlemmars strävanden som medborgare. Till och med om man skulle
godkänna en så primitiv utgångspunkt, blir dock slutsatsen felaktig.
Visserligen kan varje sammanslutning av människor besluta antaga
ett program, vari majoritetens ståndpunkt till ett politiskt problem eller
ett helt komplex av problem fastställes. Men fråga är om den bör
göra det. Detta beror på det ändamål, för vilket den skapats. Även
på detta område gäller specialiseringens lag. Att bilda en mängd
parallella sammanslutningar med ungefär samma medlemmar och med
samma arbetsprogram vore lika oförnuftigt som att låta en enda orga-
— 294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
