Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Örne, Anders: Kooperation och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nisation syssla med allt mellan himmel och jord. Ett politiskt parti
är till för att befordra sina medlemmars gemensamma intressen på ett
alldeles speciellt sätt, nämligen genom att vid de allmänna valen eller
på andra vägar söka erövra ledningen av (eller åtminstone ett visst
inflytande över) statsmaskineriet. Partiet sysslar och bör syssla med
samhällets och medborgarnas angelägenheter endast för så vitt och i
den mån de kunna bli föremål för statsmaktens ingripande och
handläggning, men måste på grund av sakens natur hålla sig enbart till de
frågor, som intressera ett mycket stort antal människor och noga
undvika detaljer, för vilka den stora majoriteten står främmande eller
likgiltig. Ett parti kan sålunda icke ge sig in på att lösa fysikaliska,
kemiska och matematiska problem, bygga hus och fartyg, idka
gross-och minuthandel, föda upp avelsdjur etc. För att främja eller
driva sådana grenar av. verksamhet får man lita till enskilda
specialister eller för ändamålet bildade organisationer, och detta
till och med då det gäller att inför statsmakterna bevaka
verksamheternas speciella intressen (exempelvis anskaffandet av instrument
för vetenskapliga institutioner, ordnandet av utbildningen av ingenjörer
och dylikt). Å andra sidan skulle det vara rent löjligt, om en förening
för låt oss säga den astronomiska forskningens befrämjande antoge
ett program rörande svensk tullpolitik eller socialisering av torvmossar
eller något annat, som politiska organisationer böra handlägga.*)
Om man också skulle vilja betrakta de kooperativa föreningarna
uteslutande som persongrupperingar, jämställda med exempelvis
fackföreningar, så kunde följaktligen goda skäl anföras för kravet att
de skola undvika ståndpunktstagande i allmänpolitiska frågor.
Motsatsen skulle helt enkelt strida mot en rationell och på de flesta andra
områden gagnelig befunnen specialisering och arbetsfördelning. Men
sakens kärnpunkt ligger betydligt djupare än så. I själva verket finnes
det endast vid ett mycket ytligt betraktande någon likhet mellan en
konsumtionsförening och exempelvis en politisk klubb. Och därmed
övergå vi till att söka klargöra den kooperativa föreningens egenart.
Vad är en kooperativ förening? Enklast kan man på denna fråga
svara: Ett företag. Mera noggrant skulle man kanske säga: Den
kooperativa föreningen är bildad för att upprätta ett permanent
ekonomiskt företag av kooperativ typ. Detta, att den kooperativa föreningen
är företagsbildande, skiljer den radikalt från de s. k. ideella
föreningarna. Då en fackförening av den gängse läggningen är till för att
genomföra och upprätthålla vissa villkor och regler för medlemmarnas
*) Här som över allt eljes finnes det naturligtvis gränsfall.
— 295 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
