Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, nov.-dec. 1920 - Mac Donald, Ramsay: Independent Labour Party och industristaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
TIDÉN
Man får för närvarande ej se bort
ifrån de nya jäsningsämnena inom
den organiserade arbetarklassen.
Ännu för kort tid sedan var
fackföreningsrörelsen en organisation av
massans kraft för rent defensiva
ändamål. Den uppstod för att
förbättra arbetsförhållandena i gruvan,
i fabriken, i verkstaden. Den ställde
sig på det bestående systemets grund,
och under det den inom gränserna
för detta system kämpade för sina
fördelar, hade den inga begrepp om
ett system, som kunde lyda andra
ekonomiska och politiska lagar än de,
vilka just skapade de svårigheter,
mot vilka arbetarnas fackföreningar
strävade att försvara sig.
Socialisten är därför först och främst
ansvarig för att ha vidgat
fackföreningarnas horisont, i det han påvisade att
företagaren i politiken är precis
densamme som företagaren i affärslivet
och att de politiska partierna äro
produkten av andan i de
industriella skedena i den sociala
utvecklingen. Så upptäckte de
organiserade arbetarna, att de kämpat under
falska fanor och att de ej förstått
den politiska kampens mål. De
började att se sig om efter en annan
ordning och arbeta för den och nöjde
sig icke endast med att sträva efter
ett större mått av rättfärdighet och
beaktande inom den gamla
ordningens ram.
Men de organiserade arbetarne
måste snart företaga en ny grundlig
granskning, denna gång icke hos sina
fiender utan hos sig själva.
Orsakerna till detta ligger i uppfostran.
Den unge arbetaren börjar studera
nationalekonomi, och han har stor
svaghet för dogmer. Han drages till
en sträng, klar formel, som går till
roten med tingen, och som synes giva
hans nya demokratiska tro en
oberoende grundval och en agressiv
fasthet. Om han kunde förena sina
kunskaper och sin erfarenhet samt in-
ordna sina många problem i ett
enkelt system — så mycket bättre. Han
fann ett sådant system hos Marx och
den materialistiska
historieuppfattningen. Denne förklarade inte blott
hans problem och förenklade hans
ställning, den gav också en åt hans
åsikter oerhörd skärpa, som lättade
hans hjärta i förhållande till den
lätthet, varmed han kunde övervinna
problemens svårigheter. Det var, som
om alla fienders huvud hade fått en
enda hals, som med lätthet kunde
huggas av. Böcker som Mark Starrs
"En arbetare betraktar historien’’
eller S. Pauls ’ ’Staten, dess ursprung
och funktioner" äro mycket vackra
produkter av den intelligens och den
flit, som väckts till liv genom denna
trosbekännelse. Jag måste tyvärr
tro, att denna kultur verkat
förtvinande, emedan den, liksom alla
trosbekännelser, som man bär med sig i
västfickan, gjorde intrång och
verkade förstörande på
ursprungligheten. Denna uppfattning har
också en annan av dylika
trosbekännelsers egenskaper: den är i sin
propaganda den ståndaktige tennsoldaten
samt besluten för att monopolisera
alla tankar så att ingen annan
"vishet" kan skörda lagrar eller vinna
tro. Man berättar en historia om en
judisk rabbin, vilken tillf rågades’av
en yngling, som ville lära känna den
av macedoniska erövrare till östern
förda grekiska visdomen, om det var
riktigt att ägna tid åt studiet av den
nya visdomen. Rabbinen svarade,
att det stod skrivet: "Låt ej lagen
gå från din mun, utan tänk därpå
dag och natt". "Finns nu",
tillfogade han, "en timme, som varken
tillhör dagen eller natten: den må du
ägna åt den grekiska visdomen".
Macedoniernas ankomst lärde, att
därefter ingen kunde förstå lagens
vishet, utan att också veta något om
grekernas vishet. Det blir en sorglig
dag icke endast för socialismen utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
