Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K)
XILS KARLEBY
lönen icke stiga över 900, emedan då den ene arbetaren icke finge
användning för sin arbetskraft.
I detta sistnämnda fallet vore alltså sambandet mellan arbete och
inkomst icke det enkla mellan arbetsproduktivitet och belöning, utan
det mera invecklade mellan arbetets gränsproduktivitet och
arbetsbelöningen vid gränspunkten. Det skulle uppstå en inkomst vid
sidan om den egentliga arbetsersättningen: jordränta, företagarvinst
eller kapitalränta, allteftersom arbetsproduktiviteten utöver
gränsproduktiviteten hade den ena eller andra grunden1), med en
marxistisk term, sammanfattande alla tre arterna, ett överskottsvärde.
Ur denna synpunkt sett flyta alla andra samhälleliga inkomster än
arbetslönen i trängre mening ur "överskottsvärdet", d. v. s. ur
skillnaden mellan det värde på arbetskraften, som gränsproduktiviteten
sätter, och den högre produktivitet, som uppstår genom dess mera
produktiva användning. Att härav härleda att alla andra inkomster
äro "orättvisa", vore emellertid meningslöst. Ur en annan synpunkt
sett utgöra nämligen även dessa andra inkomster det vederlag,
som vid en given samhällsorganisation och en därmed given
psyke hos medborgarna framgår ur gränsnyttan hos deras
emot-tägares prestationer.2) En förändrad inkomstfördelning förutsätter
sålunda en sådan ändring i produktionsförhållandena och därmed
människornas psyke, att den därur framgående värderingen
av olika arbetsinsatser blir en annan. Det är t. ex. tydligt,
*) Det bör observeras, att resonemanget vilar på antagandet av en abstrakt,
lika arbetskraft hos alla ifrågakommande. I den mån olikheter i arbetskraft
föreligga, har man ju att göra med olikheter även i gränsproduktivitet. Om A
har en högre skicklighet än B, representerar han under i övrigt lika
omständigheter en viss multiplikation av B, har en högre gränsproduktivitet och
en högre inkomst; endast i det fall, att A och B äro absolut lika, men ändå
Brs arbete mera produktivt, har man att söka källan hos någon av de andra
produktionsfaktorerna. Marx "einfachc Arbeitskraft’’ (enkel arbetskraft) är
samma sak som gränsproduktivitetslärans abstrakte arbetare.
-) "Vad är ’rättvis’ fördelning Påstår icke bourgeoisin, att den
nuvarande fördelningen är ’rättvis’? Och är den icke faktiskt den enda rättvisa
fördelningen på grundvalen av nuvarande produktionssätt? Regleras de
ekonomiska förhållandena av rättsbegrepp, eller framgå icke tvärtom
rättsförhållandena ur de ekonomiska?" Marx, i kritiken áv Gothaprogrammets krav pä
"rättvis fördelning av arbetsresultatet" i brev till Aug. Bebel, 1875.
Bernstein, Der Sozialismus einst und jezt, Berlin 1922, s. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
