Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKHETE OCH IXKOMKT
11
att företagarvinsten i egentlig mening upphörde i samma ögonblick,
som risken försvunne ur produktionen.1)
Även om man gör tankeexperimentet, att alla andra inkomster
än arbetslöner försvunne och att "varje arbetare finge sitt arbetes
fulla avkastning", skulle, såsom framgår av det anförda exemplet
med de tre självständiga producenterna på olika jord, ingalunda
lika inkomst för alla resultera. Tvärtom skulle först då de olikheter
i arbetslönerna uppstå, som fullt motsvarade arbetskraftens mer
eller mindre produktiva användning. Lantarbetaren på den feta
skånska jorden, som nu har ungefär lika lön som sin like på den
magra småländska, skulle då få åtskilligt mera än denne. Den
nuvarande ojämnheten i inkomstfördelningen, som resulterar av att
arbetslönerna äro (till tendensen) lika över det hela för "enkelt
arbete", motsvarande dettas gränsproduktivitet, skulle i detta
tankeexperiment väl upphöra, men blott för att ersättas av en annan, ur
många synpunkter lika "orättvis" emedan härrörande ur faktorer
utanför arbetaren själv, nämligen den som illustreras i exemplet med
de tre självständiga producenterna på olika jord. "Rätten till
arbetets fulla avkastning" eller "rättvis fördelning" äro därför
begrepp, som sakna varje betydelse och aldrig kunna innebära någon
vägledning; bortsett från, att de i en produktionsorganisation, som
lämnat det allra enklaste stadiet och övergått till arbetsfördelning
och varuutbyte, äro absolut odefinierbara. Den ur ett bestämt
produktionssätt flytande inkomstfördelningen är faktiskt, med Marx
ord, under detta produktionssätt den enda "rättvisa", om man nu
skall bestå sig med ett så subjektivt, intetsägande uttryck i ett
ekonomiskt resonemang.
Redan hos Marx finnes den tankegång, som här utvecklats, ehuru
den ju eljest utbildats av den moderna nationalekonomin.
Till belysning härav anföres ett yttrande,2) som på en gång
belyser Marx’ uppfattning av exploateringen — vilken ju på grund
av sitt rent språkliga släktskap med "utsugning" blivit föremål
*) Jfr även Taussigs intressanta tankeexperiment, Principies of Bsonomics,
II, New York, 1920: Antaget att världen hade ett mycket stort behov av fysisk
styrka krävande grovarbete, men människorna i allmänhet vore svaga och
endast ett ringa fåtal tillräckligt starka män funnes, skulle deras arbete bli
ytterst efterfrågat, på grund av knappheten deras arbetes gränsnytta stiga och
de ha att glädja sig åt högre inkomster och samhällelig uppskattning än någon
annan.
2) Das Kapital I, Volksausgabe, Stuttgart 1914, s. 280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
